måndag 26 juni 2017

Just nu funderar jag på ...

... varför inte den här lockande boken finns som ebok.


Vilket vackert omslag!

Den verkar vara både spännande och intressant. Läs gärna vad mor och son tyckte om Kryp på bloggen Med näsan i en bok. Den är en bok för barn, men kan säkerligen läsas med stor behållning även av ganska gamla "barn", som till exempel jag då. Så här presenterar förlaget boken:
"Under mystiska omständigheter försvinner Darkus Cuttles pappa från sitt forskarjobb på Naturhistoriska Museet. Borta utan ett spår, och från ett låst rum! Darkus måste flytta in hos sin excentriska farbror Max. De nya grannarna Humphrey och Pickering är två galna kusiner vars lägenhet kryllar av skalbaggar. Skalbaggar som visar sig vara allt annat än vanliga. En fartfylld bladvändare för alla som älskar spänning och äventyr!"
Frågan är om Opal tänker ge ut Kryp som ebok eller om jag blir tvungen att läsa den som pappersbok. ;-)



söndag 25 juni 2017

Ett eget hörn ...

... att läsa och skriva i – det har jag nu!


Fotograf: Bokskorpionen.

Litet, men naggande gott! :-)



lördag 24 juni 2017

Allt jag önskade

Lucy Dillons böcker har jag slukat så fort de kommit ut. Hon är verkligen duktig på att skriva feelgood-romaner. Därför var det förstås självklart att jag skulle kasta mig över hennes senaste titel då den kom ut i våras. Den heter Allt jag önskade och är översatt till svenska av Ann Björkhem.


Omslag: Anna Henriksson.

Caitlins äktenskap är på upphällningen. Hennes make får ett nytt arbete långt hemifrån och när Caitlin vägrar flytta med är det droppen. Hon vill inte rycka upp barnen med rötterna och hon vill ogärna lämna det charmiga lilla hus hon ärvt av sin mormor. Maken flyttar och arrangerar så att han kan få träffa barnen varannan helg i sin syster Evas bostad i Longhampton. Denna ort ligger ungefär halvvägs mellan hans nya bostad och Caitlins lilla hus.

Barnens faster, Eva, har dock sina egna bekymmer. Hon blev änka efter en stor TV-kändis för ett par års sedan och har sedan dess kämpat med att komma på fötter igen. Som tur är har hon två charmiga mopsar, Bumble och Bee, som ser till att hon kommer ut. De här hundarna kommer att att få stor betydelse även för Caitlins barn. Den yngsta, 4-åriga Nancy, tror nämligen att det är hennes fel att pappa har flyttat. Hon förändras och är inte längre den levnadsglada lilla flicka hon en gång var. Hon slutar till och med att tala med andra människor. Men det finns en som har Nancys förtroende – mopsen Bumble.

Vad vore fiktiva Longhampton utan sina hundar? Och vad vore Lucy Dillons feelgood-romaner utan hundarna? Lägg därtill relationsbekymmer, denna gång i form av Caitlins spruckna äktenskap, och Evas försök att skapa ett nytt liv efter makens död samt inte minst oron över ett litet barns välmående. Det enda jag möjligen saknar i just denna Lucy Dillon-bok är att Longhampton och dess övriga invånare inte får så stor plats. Normalt sett brukar en och annan huvudperson ur tidigare böcker skymta förbi, vilket jag tycker är kul. Dramatiska händelser finns det dock gott om, och gillar du Lucy Dillons böcker bör du inte missa Allt jag önskade.



fredag 23 juni 2017

Glad midsommar!

En trevlig midsommar vill jag passa på att önska genom att visa den här somriga bilden.


Fotograf: Bokskorpionen.

Så här trevlig utsikt har jag numera från min "uteläsplats". Inte helt fel! Boken som skymtar på läsplattan är Näktergalen, skriven av Kristin Hannah. Den är utläst nu och mina tankar om den kommer i ett annat inlägg.

Glad midsommar!
önskar



torsdag 22 juni 2017

Téléphonez-moi: La revanche d’Écho

Vet du vad en teatrofon var? Inte? Det visste inte jag heller förrän jag läste en väldigt intressant artikel i Svenska Dagbladet.


Teatrofonen illustrerad i
Le Magasin pittoresque 
1892.

Fransmannen och uppfinnaren Clément Ader uppfann teatrofonen på 1880-talet i Paris. Det var en uppfinning som lät människor avnjuta en teaterföreställning på annan plats än just teatern. Via telefonlinjen kunde de höra hela föreställningen. Det måste ha varit en fantastisk apparat på sin tid! Systemet med denna medhörning av teater- och operaföreställningar användes ända fram till början av 1930-talet.

Detta och mycket mer om telefonen och dess roll i kulturen kan man läsa om i boken Téléphonez-moi: La revanche d’Écho, berättar artikelskribenten i Svenska Dagbladet. Boken är skriven av litteraturforskaren Frédérique Toudoire-Surlapierre efter studier på området. Jag blev verkligen väldigt nyfiken och intresserad av att läsa denna bok. Dessvärre är den ännu inte översatt till svenska, såvitt jag vet. Därför hamnar den självklart på listan för önske-eböcker. Läs gärna den intressanta artikeln! Där beskrivs telefonens roll i olika litterära verk. Själv håller jag tummarna för att boken översätts till svenska så att jag kan läsa mer.



onsdag 21 juni 2017

Swede

När jag gick i grundskolan och på gymnasiet fick man naturligtvis läsa om bland annat andra världskriget på historielektionerna. Såvitt jag minns handlade dessa lektioner främst om hur kriget utvecklades i, och drabbade, Europa. Det är kanske inte så märkligt med tanke på att vi tillhör Europa. Visst omnämndes även att kriget pågick i andra delar av världen, men jag tycker att dessa krigsskådeplatser inte fick särskilt stor uppmärksamhet i undervisningen. Därför var det mycket intressant att läsa boken Swede, som är skriven av Thomas Tynander.


Omslag: Anders Timrén.

"Swede" var det smeknamn som svenskättlingen Emery Lundquist fick då han enrollerades i den amerikanska flottan. Efter grundträningen till sjöman i land, blev han placerad ombord på en jagare med bas i Pearl Harbour på Hawaii. Där befann han sig då Japan anföll denna så viktiga hamn. Emery hade dock tur. Hans jagare klarade sig undan det vansinniga infernot av bomber. Däremot blev naturligtvis fartyget en viktig kugge i det fortsatta kriget i Stilla Havet. Swede och hans medsjömän var ivriga att hämnas sina döda kamrater. Men krig innebär inte bara strider, och strider är verkligen ingen "glamorös hämnd". Långa tider av väntan var minst lika vanligt. Emery bestämde sig i ett tidigt skede för att skriva en hemlig dagbok om sina dagar till sjöss. Sådant var egentligen förbjudet, men Emery lyckades dokumentera sina upplevelser mycket väl.

Thomas Tynander fick förmånen att många år senare intervjua Emery och skriva en bok om honom. Den fick namnet Swede och skildrar inte bara kriget i Stilla Havet. Man får också lära känna Emery och ta del av hans tragiska barndom. Hans föräldrar utvandrade från Roslagen i början av 1900-talet. Men dessvärre höll inte äktenskapet. Vare sig far eller mor ansåg sig vilja eller kunna ta hand om Emery och hans syster. De hamnade på barnhem. Tillvaron där var tuff, men ännu värre blev det då fadern plötsligt får för sig att placera sin då fjortonårige son hos en morbror. I det kärlekslösa hemmet utnyttjas den unge Emery som gratis arbetskraft och han får inte lov att satsa på sin talang som idrottsman. Att ta värvning så fort som möjligt blir en befrielse för Emery.

Thomas Tynander har gjort ett riktigt bra arbete med att nedteckna Emerys levnadsöde. Det handlar inte bara om en intervju. Thomas har dessutom kompletterat med fakta om skeenden och händelser under den här tiden. Allt detta har krävt omfattande research. Att dessutom återskapa dialoger så som de skulle kunna ha sagts är också en konst värd beundran. Swede är en mycket läsvärd bok av flera anledningar. Dels tycker jag att jag lärde mig väldigt mycket om kriget i Stilla Havet och inte minst om hur det var att vara sjöman på den tiden. Dels fick jag även inblick i ett levnadsöde värt att minnas. Emery Lundquist verkar ha varit en enastående personlighet. Trots så oerhört många motgångar både som barn, tonåring och vuxen tycks han ha behållit sitt goda humör och sin omtanke om andra människor. Detta är verkligen något som vi nutida människor skulle kunna ta lärdom av. Jag kan varmt rekommendera denna bok, oavsett om du vill veta mer om kriget om Stilla Havet eller om du vill "möta" och lära känna en fantastisk människa.



fredag 16 juni 2017

Skrivhörna

Nu när herr Bokskorpion och jag har bytt bostad har jag fått en alldeles ny och fantastiskt mysig liten skrivhörna. Den har en underbar utsikt mot trädgården.


Fotograf: Bokskorpionen.

Hörnan i sin helhet kommer på bild lite senare. Men här ovanför kan man se utsikten. Det kommer att bli mycket inspirerande att sitta här och skriva! :-) 



fredag 9 juni 2017

Slutspurt i novellutmaningen

På söndag avslutas detta läsårs novellutmaning. Jag har ännu några oredovisade noveller, som jag gärna vill omnämna. Tiden räcker dock inte för att ge var och en av dessa noveller ett eget inlägg, trots att de skulle förtjäna det egentligen.


Bild via Cafe Press.

Först ut blir kategorin "en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i". Denna kategori satte en del myror i huvudet på mig. För hur ska man resonera? Ska man välja en författare, som är född i landskapet (men som kanske senare i livet inte längre bor/bott där)? Eller ska man välja någon som inte är född i landskapet utan har flyttat in senare? Måste författaren stadigvarande bo i landskapet? Det blev en del funderande. Till sist kom jag på vem jag tycker passar bäst i denna kategori. Jag valde Fritjof Nilsson Piraten. Han föddes och växte upp i mitt landskap. Som vuxen bodde han på andra håll i landet. Sedermera flyttade han tillbaka till mitt landskap och avslutade sina dagar här.

Piraten har skrivit alldeles fantastiska och roliga noveller och skrönor. Många av dem är samlade i ett flertal novellsamlingar. Det är bara så synd att inget förlag ännu har gett ut hans verk i ePub-format. Jag blev helt enkelt tvungen att läsa en pappersbok önske-ebok för att kunna avnjuta Piratens skrivarkonst. Jag har läst flera av novellerna i Millionären och andra historier med stor förnöjelse!

*

Nästa kategori i denna snabba avhandling blir "en novell som har något som kan flyga i titeln". Att döda flugor är en helt absurd berättelse, skriven av Mårten Dahlrot. Vad gör man om flugorna blir fler och fler? Och hur löser man problemet om flugorna dessutom tenderar att bli större och större? Mårten har använt en stor portion fantasi och skrivit en väldigt absurd och på samma gång rolig novell.

*

Med en aning av tänjande på begreppet "historia" skulle jag vilja placera Lupina Ojalas novell Stenstoder i kategorin "en novell som utspelar sig i historisk tid". Berättelsen utspelar sig på sätt och vis i historisk tid, men det är en tid präglad av steampunkens alla attribut. Med Stenstoder bjuder Lupina på en välskriven och mycket spännande berättelse från 1879 års Götheborg. Gillar du steampunk bör du inte förbise denna novell. Och har du aldrig läst något i denna genre, tycker jag att du gott kan pröva genom att läsa just denna.

*

Om jag ska tänja ännu mer på begreppen, och det vill jag eftersom ännu en novell förtjänar att omnämnas, så skulle jag vilja placera berättelsen Jormungand i kategorin "en novell med något grönt i titeln". Men hur får jag nu ihop detta då? Är Jormungand grön? Faktum är att Jormungand är ett annat namn på Midgårdsormen och tittar man på allehanda bilder av detta mytologiska väsen, ser man att den ofta avbildas med grönt ormskinn på sin kropp. Kanske en aning långsökt, men ändock. Oskar Källners mycket spännande och rafflande actionberättelse är både välskriven och fängslande. Tänk dig att du får ett nytt jobb. Men din arbetsplats verkar ganska märklig. I en lång korridor finns massor med stängda dörrar. Bakom en av dem finns just ditt kontor, som mest är en skrubb egentligen, men några kollegor ser du inledningsvis inte till. Efter ett tag träffar du på ett par av dem, men du börjar också ana att allt inte står rätt till på arbetsplatsen. Vad hände till exempel med din företrädare på platsen? Att Oskar har inspirerats av H P Lovecraft är tydligt.



torsdag 25 maj 2017

Kobo Aura H2O Edition 2

Funderar du på att skaffa en läsplatta, kanske inför sommarens resor? En läsplatta underlättar verkligen när du vill "packa ner" många böcker. I plattan kan du få med dig hundratals böcker utan att din resväska kommer att drabbas av övervikt på flyget. En läsplatta som klarar ett eventuellt dopp i poolen eller sand på stranden är Kobo Aura H2O. Nu har den kommit i en ny uppdaterad version.


Kobo Aura H2O Edition 2.
Bild via Kobo Books.

Kobo Aura H2O Edition 2 säljs inledningsvis i USA och Kanada, men förhoppningsvis kommer den snart även till oss. Jag har under flera år varit mycket nöjd med min H2O i ursprungsversion. Efter att ha sett Good Ereaders filmer om den nya versionen, är jag tämligen säker på att den är minst lika bra som den ursprungliga plattan. Du hittar den ena filmen via denna länk. Vill du se en jämförelse mellan den nyaste H2O och Kobo Aura One? Den filmen finner du här.

Generellt sett är Kobos läsplattor mycket lätta och tydliga att använda, tycker jag. Själv har jag, förutom Kobo Aura H2O, mångårig erfarenhet av att använda den söta lilla plattan Kobo Mini. Tyvärr säljs inte denna längre. Frågar du mig vilken semesterplatta du bör köpa, kommer jag att svara: Välj en från Kobo Books! :-)



söndag 21 maj 2017

Bokflyttning

Herr Bokskorpion och jag håller på att flytta till en ny bostad. En sådan tur då, att man inte är begiven på pappersböcker. ;-)


Bild via Unpakt Blog.

Nej, det är riktigt skönt att man kan ta hela biblioteket under armen och gå. 



Annat var det då Foyles Bookshop i London skulle flytta alla sina böcker häromåret. De var supersnabba! De klarade av att flytta en halv miljon böcker på bara två minuter. Tror du mig inte?! Titta då på den här filmen! ;-)




Nu kan det mycket väl hända att den här bloggen får gå på sparlåga ett tag. Det finns ju fler saker än ett par läsplattor att flytta. Ett enstaka kort boktips kanske hinns med mellan varven, men annars vet ni vad jag sysslar med om det blir helt tyst här.



onsdag 17 maj 2017

Norges nationaldag och Litteraturtoget 2017

Idag är det en stor dag i vårt grannland Norge. Därför vill jag gärna passa på att berätta att Litteraturtoget kommer att ge sig ut på resa i år igen. Kronprinsessan Mette-Marit är, precis som föregående år, initiativtagare till detta spännande arrangemang. Den 7-9:e juni är det dags för Sørlandet att få besök.


Bild via NSB.

Tåget kör i år från Asker till Kristiansand, med uppehåll även i Bø i Telemark, Gjerstad och Vennesla. Detta är hemtrakter för kronprinsessan, och därför är temat för årets Litteraturtog "hem". På varje station blir det olika litterära aktiviteter och arrangemang. Det är inte utan att jag är lite avundsjuk på norrmännen som har ett Litteraturtog.

Med tanke på Litteraturtogets tema och att detta är ett evenemang i Norge, kan jag inte låta bli att tänka på boken Vitt hav, skriven av den norska författaren Roy Jacobsen. Jag läste den i höstas, efter att ha väntat länge på den. Huvudpersonen Ingrid har under en tid befunnit sig på fastlandet för att arbeta. Men i början av boken bestämmer hon sig för att bege sig hem till ön Barrøya igen. Både Vitt hav och den första boken om Ingrid, De osynliga, är mycket läsvärda böcker. Läs mer om vad jag tycker om dem genom denna länk.

Det blir spännande att följa Litteraturtogets färd även i år, även om det för min del sker på avstånd. NRK brukar rapportera flitigt. Om man vill kan man också engagera sig på sociala medier genom taggen #minbok.



tisdag 16 maj 2017

En engelsk gentleman

Jag håller på att läsa en trilogi, skriven av den brittiska författaren Jane Gardam. Första boken heter En engelsk gentleman och är översatt till svenska av Annika Hultman Löfvendahl och Jan Hultman. Den har jag nyligen läst ut, och den gav verkligen mersmak. Dessvärre måste jag vänta på att få läsa de båda återstående delarna till senare i år. Men den som väntar på något gott ...


Omslag: Moa Schulman.

Sir Edward Feathers är En engelsk gentleman ända ut i fingerspetsarna. Den som möter honom första gången kan säkert få en sinnebild av en man med typisk brittisk "stiff upper lip". Edward är numera en gammal man, och många av hans kollegor, såväl yngre som äldre, har bilden av honom som en person vars liv "rullat på" utan större händelser och vars karriär varit framgångsrik och spikrak. Inget kunde vara mera fel.

Jane Gardam avslöjar sakta och lugnt ett liv, som är riktigt tragiskt. Edward är ett av "imperiets barn". Hans föräldrar hade en gång i tiden valt, eller kanske mer eller mindre tvingats, att bosätta sig Malaya, som var en del av det brittiska imperiet. Att växa upp i Malaya* skulle nog inte vara så illa på sätt och vis. Men gemensamt för "imperiets barn" var att de för det mesta skildes från sina föräldrar vid fem års ålder för att ensamma sändas tillbaka till Storbritannien och fostras och skolas där. Så hade det alltid varit. Så skulle det bli även för Edward. Men kanske blev hans upplevelser värre än för andra imperiebarn. Edwards liv inleddes på ett tragiskt sätt redan då hans föddes. Hans mamma dog i barnsäng. Hans far var troligen skadad av sina krigsupplevelser i första världskriget och kunde inte känslomässigt ta sig an sonen. Sin första anknytning fick han till en ung malayisk flicka, som tog hand om honom. Från denna miljö rycktes han så småningom upp och sändes till Storbritannien. Där fortsatte tragedin. Tillsammans med ett par okända kusiner placeras Edward hos en fostermor, som inte tar särskilt mycket betalt för sin insats. Men det fanns en anledning till det. Senare blir det internatskolan som formar honom. Hela tiden är enda kontakten med fadern i stort sett att denne betalar för sonens uppehälle.

Det är inte konstigt att Sir Edward Feathers vuxit upp och blivit en advokat med "stiff upper lip". Känslorna från barndomen tränger han undan och håller i schack. Det går "bra" ända till han blir gammal. Det är som nybliven änkeman läsaren först får möta Gamle Filth, som han kallas. I ensamheten efter hustruns död kommer tankarna på det som varit. Pö om pö får läsaren ta del av vad som hänt i Edwards liv – ett liv som kollegorna i sin okunskap betraktar som i det närmaste händelselöst. Ytligt sett kan det se så ut; karriär, äktenskap (visserligen barnlöst) och efter pensionen en flytt tillbaka till Storbritannien. Filth som smeknamn har Edward själv hittat på. Det är en förkortning av Failed In London, Try Hongkong och avslöjar lite av Edwards karriärväg.

Om du gillar gripande böcker, som berättas lågmält och lugnt, är En engelsk gentleman en bok jag varmt kan rekommendera. Jag ser mycket fram emot att få läsa de båda övriga delarna så snart de kommer ut. Bok nummer två, En trogen kvinna, är en berättelse ur Edwards hustrus perspektiv. Hon tycks ha levt i sin makes skugga, som ett alltid närvarande stöd, men är det verkligen så? Vissa antydningar om annat finns i första boken. Tredje delen heter De sista vännerna, och i den är advokaten Terry Veneering huvudperson. Han är Edwards kollega och konkurrent genom livet. Deras mycket spända relation blir inte bättre av att Terry har ögon för Edwards hustru. Läsningen i höst är räddad! ;-)





PS Bli inte avskräckt då du ser att inledningen av boken är utformad som en scen ur en pjäs. Resten av berättelsen är skriven i romanform. DS

*Malaya är numera en del av Malaysia.

söndag 14 maj 2017

Tillskärarakademins utställning

När jag var ute på stan sprang jag på en fin utställning, som Tillskärarakademin Malmö står bakom.


Utställningen fångade både mina och andras ögon. Fotograf: Bokskorpionen.

Det fanns flera fina och spännande klänningar i utställningen. De var gjorda av annorlunda material, som till exempel papper, plast, snören och pasta. Det var särskilt en av dessa klänningar som drog mina ögon till sig ...


Fotograf: Bokskorpionen.

... nej, nej, inte den tjusiga långklänningen till höger, även om den är mycket fin.


Klänning av ordbok och snöre. Fotograf: Bokskorpionen.

Jag fastnade för den här lilla söta skapelsen, som är tillverkad av en ordbok och snören. Agnes och Ella har designat och skapat denna kreation, står det på informationsskylten intill. Tänk, en sådan fin klänning man kan göra av en gammal pappersbok!

Vill du också titta på de fina klänningarna? De finns på Caroli City i Malmö. Hur länge till vet jag inte, så passa på!




PS Du vet väl att du kan läsa fler inlägg om vad man kan göra med gamla pappersböcker. Du finner dem under rubriken Pappersböcker. DS

lördag 13 maj 2017

Pelle Lindbergh

Jag fick ett fint boktips igår – direkt från författaren själv! Det var Thomas Tynander, som i en kommentar här på bloggen, avslöjade att hans bok om ishockeylegenden Pelle Lindbergh nu har kommit ut i en ny utgåva. Boken heter förstås Pelle Lindbergh.


Bild via förlaget.

Jag skrev ett litet blogginlägg om Pelle och den gamla boken om honom för nästan två år sedan. Då tyckte jag att boken borde ges ut som ebok, eftersom den var slut på förlaget och svår att få tag på. Det är nämligen en väldigt intressant och gripande biografi att läsa, oavsett om man gillar ishockey eller inte. Jag vet inte om det finns planer på att ge ut nyutgåvan som ebok, men den finns i alla fall som pappersbok önske-ebok nu. Även om man läst den gamla upplagan, kan det vara all idé att skaffa den nya. Den innehåller nämligen uppdaterade kapitel och nyskrivet material. Roligt! :-)



fredag 12 maj 2017

Kirke og orgel

Idag var det en stor helgdag i Danmark, nämligen Store Bededag, och då tycker jag att det passar utmärkt att skriva om en dansk novell och dess författare. Jag har läst Kirke og orgel, skriven av Holger Drachmann.


Karin Nellemose som Grethi.

Kirke og orgel är en mycket sorglig novell. I berättelsen får man möta den unga Marguerite, kallad Grethi, som blivit föräldralös. Mitt i sorgen passar en ung man med inte helt ärliga avsikter på att binda Grethi till sig genom en förlovning. Det är hennes arv han vill åt. Grethi, nedbruten av sorg och vilsen i livet, går med på arrangemanget. Hon har genom sina föräldrar lärt sig att älska musik. I sin bedrövelse söker hon sig till kyrkan när organisten, Mester Ollivier, övar på orgeln. I smyg lyssnar hon på de pampiga orgelverk han spelar. Vid några tillfällen får hon också möjlighet att prata med honom. Då blossar känslorna upp i flickhjärtat. Hon ångrar att hon i ett svagt ögonblick bundit sig vid sin unge fästman, som hon egentligen aldrig haft några känslor för. Mester Ollivier är en äldre man, och då Grethi avslöjar sina känslor, förstår han det omöjliga i situationen. På ett försiktigt och finkänsligt sätt avstyr han hennes tankar och idéer om att de två skulle rymma tillsammans. Det finns dock två andra människor, knutna till kyrkan, som observerar att Grethi har mött Mester Ollivier, trots att det är oskyldigt. Snart känner fler i staden till att hon smyger till kyrkan. Detta får den unge fästmannen att resa krav på att bröllopet ska ske snarast möjligt. Grethi ber Mester Ollivier att han ska öva på orgeln någon dag innan vigseln. Då ska hon smyga dit och lyssna en sista gång. Han har redan lärt henne att kyrkobyggnaden inte tål "fuldt spil" på orgeln. Den är helt enkelt för skör för det. Kanske kan hon i smyg ställa in instrumentet på det läget ändå. Frågan är om hon gör det? Vad händer då?

Jag tycker att Holger Drachmann har lyckats fånga både Grethis och Mester Olliviers känslolägen mycket fint. Det är imponerande att Holger, som ju närmade sig slutet av sitt liv då han skrev Kirke og orgel, har lyckats skildra en ung kvinnas känslor och tankar så väl. Det är lätt att leva sig in i stackars Grethis öde. Handlingen i berättelsen är mestadels lågmäld och ganska poetisk. Men på slutet anar man ett riktigt drama. Läsaren lämnas med funderingar om vad som hände sedan. I denna nyutgivning har man behållit det gamla danska språket, eller åtminstone det mesta av det. Jag, som inte har danska som modersmål, har lite svårt att veta om novellen har blivit nypublicerad i originalversion eller om den blivit något bearbetad. Helt klart är att det inte är fråga om modern danska. Trots det tyckte jag att det gick alldeles utmärkt att läsa den.



Kirke og orgel ingår i den nyutkomna novellsamlingen Fortællinger. Men berättelserna får man räkna som klassiska. Holger Drachmann levde nämligen under åren 1846 till 1908. Just Kirke og orgel tillkom 1904. Holger räknas som en stor författare i Danmark. Han hade dock inte tänkt bli författare från början. Inledningsvis var det konstnär han ville bli. Tjugo år gammal började Holger på Kunstakademiet. Studietiden tillbringade han till stor del på Bornholm, där han inspirerades av havet och skeppen. På Bornholm mötte han också kvinnan som kom att bli hans första fru.


Holger Drachmann, troligen år 1900. Fotograf okänd.

Havet, kusterna och dess befolkning samt sjöfarten stod alltid Holger varmt om hjärtat. Under barndomen följde han ofta med sin far, som var läkare i marinen, på hans uppdrag på olika skepp och fort. Kustmiljön blev Holgers favoritplats. Senare i livet blev han fiskarnas vän, bland annat för att han tog en fiskare från Skagen i försvar då denne höll på att förlora sin tapperhetsmedalj på grund av gamla ungdomssynder. Det är inte konstigt att Holger Drachmann ofta omnämns som marinmålare.


Ett av Holger Drachmanns verk.

Efter att ha inlett sin konstnärliga karriär utvidgade Holger sin verksamhet till att också omfatta författande av dikter och prosa. Inledningsvis publicerade han resebrev och historier från sina resor som konstnär. Så småningom utvecklade han sitt skrivande under ledning av andra stora skribenter. Holger Drachmann har gett ut åtskilliga verk, både noveller, romaner och diktsamlingar, under sitt liv.  


"Havet i oprør"
En målning från Grenen i Skagen, gjord av Holger Drachmann.

Och så var det där med kvinnorna, som han också är känd för. Holger tycks ha varit något av en kvinnokarl. Han var gift flera gånger och träffade också kvinnor vid sidan av äktenskapen. Men detta kan vi lämna därhän. Det är ju hans författarskap som är det intressanta i den här bloggen.


Holger Drachmanns grav.
Fotograf: Bokskorpionen.

Då Holger Drachmann dog var han mycket populär i Danmark. Eftersom han hade varit en av de konstnärer, som blev kända under begreppet Skagenmålarna, och eftersom han också bodde i Skagen under några år mot slutet av sitt liv, blev han efter sin död gravsatt nästan ända ute på Grenen i Skagen. För etthundra år sedan, 1917, började man dela ut ett författarpris i Holger Drachmanns namn. Det heter Drachmannlegatet och delas ut på Holgers födelsedag den 9:e oktober.


Drachmanns hem i Skagen är numera museum. Fotograf: Bokskorpionen.

Man spelade in en film i Danmark 1932 med Holger Drachmanns Kirke og orgel som inspiration. Filmen fick namn efter novellen. Handlingen skiljer sig dock en del från novellen, har jag förstått. I filmen spelade Karin Nellemose rollen som den olyckliga Grethi. Karin Nellemose blev senare mycket känd som Misse Møhge i den populära TV-serien Matador.




PS Kirke og orgel passar förstås utmärkt i novellutmaningens kategori "en novell av en författare som också är poet". DS

torsdag 11 maj 2017

En film om Roald Dahl

Vilken rolig nyhet! Man ska göra en film om Roald Dahls liv. Den skulle jag verkligen vilja se. :-)


Fotograf: Carl Van Vechten.

Läs mer om denna spännande nyhet i Sydsvenska Dagbladets artikel.



onsdag 10 maj 2017

Hur går det med novellutmaningen? ...

... frågade Helena – utmaningens initiativtagare – precis när jag gav mig iväg på semester. Därför tänkte jag, sent omsider, se till att göra en liten summering nu. Än är det ganska gott om tid kvar att läsa noveller. Tjugo stycken är minimikravet att klara av inom utmaningens ramar. Fyrtio kategorier finns att välja på. Att pricka in dem alla skulle vara kul, men vi får se om det går. Ju färre man har kvar, desto svårare blir det.




Jag har parallellt med novellutmaningen sysselsatt mig med att läsa H P Lovecrafts noveller i ett litet projekt jag kallat Lördagar med Lovecraft. Bara för att göra båda dessa utmaningar mer krävande, bestämde jag mig tidigt för att inte blanda dem. Jag har med andra ord inte läst en Lovecraft-novell och sedan använt den i både Lördagar med Lovecraft och i Helenas novellutmaning. Nej, vattentäta skott har det varit. Ett tag lyckades jag läsa noveller både till Lördagar med Lovecraft och till novellutmaningen. Men senare tog Lovecraft överhanden, kan man säga. När väl det projektet var avslutat, kunde jag återigen fokusera på andra noveller. Allt som allt har jag prickat av 24 kategorier hittills. Ytterligare några lästa, men ännu orecenserade, står i "kulisserna" och väntar på att jag ska få tid att skriva. Här är hela listan med länkar till de noveller jag läst.


1. Läs en novell som är utgiven 2016: Knackningar, skriven av Johan Theorin

2. Läs en novell med något rött i titeln

3. Läs en novell på ett annat språk än svenska

4. Läs en novell av en författare du aldrig tidigare läst: De blå silkesstrumporna, skriven av Elin Wägner

5. Läs en novell med en frukt i titeln

6. Läs en novell där ett smycke spelar en stor roll

7. Läs en novell som handlar om en förälder och ett barn: Mijito, skriven av Lucia Berlin

8. Läs en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i

9. Läs en novell som utspelar sig i historisk tid

10. Läs en novell som utspelar sig på hösten: Novemberros, skriven av Sara Swärd

11. Läs en novell där huvudpersonen är förälskad: De kallade mig Blyger, skriven av Emma Lundqvist

12. Läs en novell med en titel som består av fyra ord: Minnen av en sång, skriven av Patrik Centerwall

13. Läs en novell av en författare från Tyskland

14. Läs en novell som utspelar sig på en ö

15. Läs en sorglig novell: Sörjande, skriven av Lucia Berlin

16. Läs en novell med en kroppsdel i titeln: Fyra små tassar, skriven av Anna Hansson

17. Läs en novell där musik spelar en stor roll: Visor vid vattnet, skriven av Lupina Ojala

18. Läs en novell av en författare som också är poet

19. Läs en novell som är skriven på 1800-talet: Emma – ett fragment, skriven av Charlotte Brontë

20. Läs en novell som handlar om ett mord: Andersson, skriven av Patrik Centerwall

21. Läs en novell av en författare från Mexiko

22. Läs en novell med något grönt i titeln

23. Läs en novell där pengar spelar en stor roll: Olori, skriven av Marcus Olausson

24. Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på samma bokstav som ditt: Den stora nysningen, skriven av Fredrik Andersson

25. Läs en kuslig novell: The Crossing, skriven av Virginia Macgregor

26. Läs en novell med ett eller flera personnamn i titeln: Odla med Orpmgorp, skriven av A R Yngve

27. Läs en novell där någon går i skolan

28. Läs en novell med ett lyckligt slut: Sten mot sten, skriven av Oskar Källner

29. Läs en novell med ett yrke i titeln: Temakarens dotter, skriven av Marcus Olausson

30. Läs en novell av en författare från Indien

31. Läs en novell där någon råkar ut för en olyckshändelse: En historia om tokar, muttrar och bakverk, skriven av Anna Blixt

32. Läs en novell som utspelar sig i en huvudstad: Stockholms drottning, skriven av Oskar Källner

33. Läs en novell där en hemlighet spelar en stor roll: Mistelmorden, skriven av P D James

34. Läs en novell som handlar om vänskap: Nattligt besök, skriven av Patrik Centerwall

35. Läs en novell med en siffra i titeln

36. Läs en novell som utspelar sig i Australien

37. Läs en novell med en titel som består av ett enda ord: Gravskriften, skriven av Selma Lagerlöf

38. Läs en novell som har något som kan flyga i titeln

39. Läs en novell med en huvudperson som har ett husdjur: Skadedjur, skriven av Åsa Foster

40. Läs en novell som är den första i en novellsamling: Titanic, skriven av Åsa Foster


Och vilken av dem tycker jag är bäst? Det känns verkligen omöjligt att svara på den frågan. Jag är glad över att jag fått uppleva så många nya, spännande bekantskaper bland novellförfattarna. Några som har fastnat lite extra är de som visat sig vara lite tokroliga, som till exempel Nattligt besök, Odla med Orpmgorp samt Den stora nysningen. Våga prova en ny och okänd författare, föreslår jag. Det kan visa sig vara en riktig pärla!



tisdag 9 maj 2017

Fyra små tassar

Att ha hund lär vara mycket trevligt och givande på alla sätt och vis. Själv har jag ingen hund, men jag har sett vad hundägande kan betyda för människor. Att leva med sin trofasta vän i många år och sedan bli tvungen att ta avsked från honom eller henne, måste förstås vara riktigt jobbigt och krävande. Anna Hansson skriver om detta i sin novell Fyra små tassar.



Jessica är berättelsens huvudperson. Hon har precis blivit tvungen att ta farväl av sin trofasta hund Milton. Det känns så jobbigt att hon bestämt sig för att aldrig mer skaffa sig en hund igen. Nu återstår bara att samla ihop Miltons alla grejer. Dessa ska Jessica lämna till Hundgården – en plats för hemlösa hundar i väntan på en ny familj att bo hos.

Personalen på Hundgården blir förstås mycket tacksamma över Jessicas lilla bidrag till verksamheten och de erbjuder en rundvandring som tack. Då möter hon en liten pälsboll till hund, som tycks bli mycket förtjust i henne. Hur ska detta sluta? Jessica som inte tänkte fästa sig vid en hund igen.

Fyra små tassar är en mycket trevlig och söt liten novell. Den är skriven och publicerad till förmån för Dog Rescue. Av vinsten går 25 % till denna hjälporganisation för hundar. Vill du också köpa den och på så sätt ge stöd till hemlösa hundar? Då gäller det att passa på. Fyra små tassar finns bara till försäljning under maj månad, enligt förlaget.




PS Denna novell passar bra in i novellutmaningen. Jag placerar den i kategorin "en novell med en kroppsdel i titeln", för visst är tassar en kroppsdel. DS

måndag 8 maj 2017

Två gripande böcker

Här kommer ett dubbelboktips! De här båda gripande böckerna kan man läsa helt separat från varandra, om man vill. Men de hänger också samman, som en liten miniserie. Vill man uppleva dem i kronologisk ordning, börjar man läsa Barnmorskan i Hope River och fortsätter sedan med Tillbaka till Hope River. Patricia Harman har skrivit dem och Annika Sundberg har gjort översättningen till svenska.


Omslag: Maria Jörgel Andersson.
I Barnmorskan i Hope River får man möta Patience Murphy. Hon har gått i lära till barnmorska hos en erfaren kollega under ett par års tid. Kollegan är nu dessvärre död och Patience måste klara sig själv då hon tar hand om kvinnor på olika håll i trakten av Hope River – ett litet samhälle långt ute på landsbygden i West Virginia i USA. Tiden är svårast möjliga för alla; 1930-talets depression håller hela landet i ett fast grepp. Fattigdomen är mycket stor och arbetslösheten skyhög. Gruvorna i trakten läggs ner och de som kan flytta någon annanstans gör det. Många tvingas ut på vägarna som hemlösa flyktingar i sitt eget land. Trots detta blir kvinnor havande och barn ska förlösas. Patience får ibland betalt för sina insatser i pengar, men oftast blir belöningen matvaror eller annat. Ibland är hemmen så fattiga att hon inte kan få någon lön alls för mödan. Människor ställer upp för varandra i mesta möjliga mån, men att svarta och vita inte gärna beblandar sig med varandra står snart klart för Patience då hon bott i trakten ett tag. Som enda barnmorskan på mils avstånd tar hon dock hand om alla som behöver henne. Hon låter också en ung, svart kvinna dela hennes bostad – men inte som tjänsteflicka, vilket upprör somliga i bygden.

Att läsa berättelsen om Patience är mycket gripande och väldigt lärorikt. Boken ger verkligen perspektiv på ens egen moderna tillvaro. Det märks tydligt att Patricia Harman har stor kunskap om förlossningar eftersom hon själv är barnmorska. Hon har också gjort ett omfattande researcharbete omkring förhållandena under depressionen. Sådant imponerar! Berättelsen är dessutom mycket spännande. Patience döljer hemligheter i sitt förflutna. Hennes tillvaro som beskyddare och hjälpare åt de svarta gör att hon väcker ilska hos vissa i samhället. Det är svårt att lägga boken ifrån sig. Man måste bara få veta hur det kommer att sluta.

*

Omslag: Emin Mancheril/Åsa Björck.
Tillbaka till Hope River handlar om sjuksköterskan Becky Myers. Hon har tidigare tjänstgjort i Hope River, men valde att flytta därifrån i början av depressionen. Hon följde helt enkelt med då hennes arbetsgivare, doktor Blum, flyttade till en större stad i Virginia. Blums fru dör emellertid i en olycka och då går doktorn in i någon sorts stum, inåtvänd tillvaro. Han är okontaktbar och behöver hjälp och passning dygnet runt. Han är dock vare sig sängliggande eller fysiskt begränsad. Det går helt enkelt bara inte att få kontakt med honom. Becky ser som sin plikt att ta hand om honom. Ett steg i tillfrisknandet för doktorn kan vara att flytta tillbaka till Hope River. Därför ser Becky till att ta med honom dit. Men väl på plats får hon veta genom Blums advokat att doktorn är totalt utblottad och hans hus är sålt. Både hon och doktorn slungas rakt ned i den bittraste fattigdom och hemlöshet. Men genom sin gamla vän, barnmorskan Patience, får både Becky och doktor Blum hjälp med bostad. Arbete måste dock skaffas, så att Becky kan försörja både sig och doktorn. Men tiderna har om möjligt blivit ännu svårare i mitten av trettiotalet. Att få ens ett enklare jobb tycks vara mer eller mindre hopplöst. Ortens handlare förbarmar sig och Becky blir inledningsvis bud åt honom. Hon kör hem varor åt folk och kan då ha den okontaktbare doktorn med sig. Genom sitt arbete blir Becky vittne till armodet och behovet av sjukvård i trakten. På samma gång kämpar hon med att ta hand om doktorn. Tack vare det goda samarbetet med Patience och några andra människor (jag tänker inte avslöja vilka) lyckas Becky komma på något så när rätt köl i livet igen. Men det krävs hårt slit och många jobbiga upplevelser för att komma dithän.

Även denna berättelse är mycket gripande och ger många tankar om hur det var att leva så fattig vid den här tiden. Becky hade ändå "turen" att vara ordentligt utbildad. På så sätt kunde hon hanka sig fram. Och hur går det med doktor Blum? Kommer han någonsin att bli sig själv igen? Vad är det för hemligheter han döljer? Även denna bok blev mer eller mindre en sträckläsningsbok – jag var bara tvungen att få veta hur det skulle gå för Becky, doktorn, Patience och de andra. Båda de här böckerna om människorna i Hope River är mycket läsvärda!



söndag 7 maj 2017

Wizarding World Book Club

J K Rowlings egen hemsida för Harry Potter, Pottermore, tar initiativ till en bokcirkel om alla böckerna i serien. Vilken trevlig nyhet för alla Harry Potter-älskare!


Bild via Pottermore.

Tanken är att man ska läsa (eller läsa om) ungefär en bok i månaden. Sedan kan man delta i diskussioner på Twitter. Dessa leds av bokcirkelns twitterkonto @wwbookclub. Varje vecka presenteras nya diskussionsämnen. Oavsett om man är en Harry Potter-älskare sedan länge eller alldeles nyss har upptäckt denna magiska värld, är man hjärtligt välkommen att delta i cirkeln, vars boksamtal inleds i juni. Mer information finner du på Pottermores hemsida. Där hittar du givetvis även alla böckerna i serien, som eböcker på svenska*.




*Föredrar du att köpa böckerna av en svensk återförsäljare, finns de även hos Bokus. Där kan du köpa dem styckevis eller som komplett samling. 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...