onsdag 26 april 2017

Stockholms drottning

Om du gillar att läsa fantasy, där handlingen utspelar sig på en geografiskt verklig plats, måste du läsa Stockholms drottning. Oskar Källner är författaren bakom detta spännande äventyr i novellformat.


Illustration: Andreas Raninger

Stockholm är inte längre vad det en gång var. Faktum är att hela jorden är förändrad. Numera styr nämligen olika mytologiska varelser planeten. Människorna är undanträngda. Samhället har blivit tufft och hårt att leva i. Det gäller helt enkelt att känna rätt varelser och att hålla sig på god fot med dem. Stockholm är skyddat från omvärlden med hjälp av både tuffa vakter och en magisk barriär. Utanför denna är livet ännu farligare.

Beth bor i Stockholm. Hon kan minnas tiden före trollens, alvernas och drakarnas ankomst. Numera försörjer hon sig på att ta farliga uppdrag tillsammans med sin kompis, en ung drake vid namn Pug. Deras senaste uppgift gick inte överdrivet bra. När de på darrande ben ställs inför den mäktiga drakdrottningen får de ett ultimatum; ta ett livsfarligt uppdrag utanför barriären eller dö!

Beth och Pug ger sig ut på en farofylld vandring, som de sent ska glömma. Deras vänskap sätts på prov och frågan är om den verkligen håller i längden. Kan en människa och en drake lita på varandra fullt ut? Hur det hela slutar tycker jag att du ska läsa i den mycket välskrivna, spännande och action-fyllda novellen Stockholms drottning. På köpet får du lära känna ett helt annorlunda Stockholm. De kända platserna och byggnaderna används till helt andra saker än vad du förväntar dig.




PS Denna novell passar alldeles utmärkt i novellutmaningens kategori "en novell som utspelar sig i en huvudstad". DS

tisdag 25 april 2017

Kokböcker under 800 år

Min förenklade bild av vad arkeologer gör, är att de gräver i marken för att finna gamla lämningar och föremål. Givetvis förstår jag att deras yrke innehåller mer än så, men jag blev överraskad då jag läste en intervju med arkeologen Sven Isaksson i kundtidningen Buffé. Det är nämligen så att Sven och hans kollegor har forskat i gamla kokböcker. Jag blev så nyfiken att jag "forskade" vidare i saken.


Cajsa Wargs Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber,
första utgåvan från 1755.
Fotograf: David Castor. Kopparstick: Pehr Geringius.

När jag tänker på historiska kokböcker, går associationerna till Cajsa Warg och hennes klassiska kokbok Hjelpreda I Hushållningen för Unga Fruentimber från 1755. Den spelade stor roll för flera generationer och gavs ut i många upplagor och dessutom på flera språk.

Sven Isaksson har, tillsammans med några andra forskare, läst och jämfört ett urval kokböcker som publicerats i norra Europa under de senaste 800 åren. Från de första åren av denna tidsperiod finns inte så många kokböcker, medan det fullständigt exploderat under senare år.

Det som forskarna kommit fram till, är riktigt spännande tycker jag. Det visade sig till exempel att vi nuförtiden lagar mer avancerad mat än vad kungarna förr fick på sina matbord. Numera använder vi fler ingredienser, lagar maten i fler steg och har tillgång till fler processer och naturligtvis en helt annan teknisk utrustning. Ibland läser jag historiska romaner, där det förekommer skildringar av vad herremännen äter. Dessa maträtter ger intryck av avancerad matlagning, men jämfört med nutiden är det tydligen inte så. Intressant att ha i bakhuvudet nästa gång jag läser en sådan roman.


Ur Buffé nr 4 2017.

Om du vill läsa mer om denna kokboksforskning och vad man kommit fram till, finner du information på Stockholms Universitets hemsida. Längst ner i artikeln finns länkar till de vetenskapliga artiklarna på engelska.

Du kan dessutom lyssna till ett väldigt intressant avsnitt från Utbildningspodden. Det heter Kokbokens historia. Där berättar Richard Tellström och Sven Isaksson många intressanta saker om vår matkultur.

Nu håller jag tummarna för att dessa forskningsresultat kommer att spridas i form av en lättillgänglig bok för allmänheten. Om några sådana planer finns, känner jag inte till, men hoppas kan man ju alltid i denna kokböckernas era.



måndag 24 april 2017

Vägen till Sugar Maple Inn

När jag läste Vägen till Sugar Maple Inn blev jag väldigt nyfiken på Vermont i USA. Miljöskildringarna i boken var nämligen mycket lockande. Aptitretande var också alla kakor, pajer och andra bakverk, som bakades. Huvudpersonen, Olivia Rawling, är nämligen konditor. Louise Miller, som skrivit boken, är även hon konditor från början. Carina Jansson har översatt boken till svenska.


Läckert omslag, gjort av Sanna Sporrong.

Konditorn Olivia har ställt till det för sig på sin arbetsplats i Boston. Hon har råkat sätta fyr på en stor efterrätt, som ska serveras på en betydelsefull middag. Det är inte bara desserten som tar eld – branden sprider sig i lokalen och skapar tumult på den fina festen. Olivia bestämmer sig för att fly till sin bästa väninna, som bor i Vermont. Där får hon chansen att börja på ny kula genom ett jobb hos den stela och högdragna Margaret, som är innehavare av pensionatet Sugar Maple Inn.

Olivia bosätter sig i en liten stuga på pensionatets ägor och påbörjar sitt samarbete med pensionatets kock. Hon kommer snabbt underfund med att äpplepajer har en alldeles särskild betydelse i trakten. Inte nog med att hennes "inträdesprov" till anställningen var att baka en äpplepaj – hela bygden engagerar sig starkt i den årliga pajtävlingen. Margaret har vunnit denna tävling under många, många år i rad. Men för några år sedan hände något – en annan kvinna tog hem segern och har därefter vunnit de senaste tävlingarna. Frågan är om Olivia kan hjälpa Margaret att återta mästartiteln? Vill hon ens hjälpa den buttra kvinnan?

Parallellt med köksbestyren lär Olivia känna befolkningen i trakten, bland annat en tilldragande man vid namn Martin. Han tillhör en stor släkt, som alla bor kvar i omgivningarna, medan han själv flyttat till en helt annan del av landet. Just nu är Martin bara hemma tillfälligt för att hjälpa till med skötseln av gården och vården av sin dödssjuke far. Det finns en gryende attraktion mellan Olivia och Martin, men den kompliceras av att Olivia lämnat någon bakom sig i Boston. Denne någon dyker plötsligt upp i Olivias nya idyll. Ännu mer komplicerat blir det då en fästmö till Martin kommer till Vermont, lagom till faderns begravning. Olivia ser ingen annan utväg än att återigen fly sin väg. Men hur går det då med äpplepajtävlingen? För att inte tala om det stora bröllop, som pensionatet tagit på sig att arrangera.





Gillar du att läsa feelgood-romaner är Vägen till Sugar Maple Inn verkligen något för dig. Här finns en perfekt avvägd blandning av kärlekstrassel, familjehemligheter, mumsiga bakverk och vacker natur. Musik, och att traktera olika instrument, spelar en viktig roll för många av personerna i berättelsen. Allra sist i boken får du ett läckert recept på en prisbelönt äpplepaj. (Vems prisbelönta paj det är, tänker jag inte avslöja! Hihi!) Detta är Louise Millers debutbok. Om författaren fortsätter att skriva romaner som denna, kommer jag definitivt att läsa dem.



söndag 23 april 2017

Världsbokdagen 2017 ...

... har jag givetvis firat genom att läsa och läsa och läsa.



Det är oerhört lyxigt att vara helt ledig och verkligen ha tid att läsa. Just nu läser jag Tillbaka till Hope River, skriven av Patricia Harman. Det är en både gripande och intressant bok. Mer om den i ett kommande boktips. Jag har också läst en söt liten bilderbok, som man gjort en film av ganska nyligen. Givetvis kommer jag att skriva om den också inom kort.

Hoppas du har haft en fin Världsbokdag idag! Kanske har du till och med gjort som man gör i Katalonien – gett bort en bok till någon och fått en ros i utbyte.



lördag 22 april 2017

Damma av pappersböcker

Råkar det vara så att du äger hyllmeter efter hyllmeter med pappersböcker? Då ska du kika närmare på det här inlägget, för jag ska visa dig en fantastisk maskin, som du kan behöva i ditt hem.


Pulvisina – en pappersbokstädmaskin från Italien. Bild via Oracle.

Den här maskinen – en pappersbokstädmaskin – är svaret på alla pappersbokälskares önskan om att kunna damma av sin pappersböcker på ett effektivt sätt. Titta på filmen här, för att se hur den fungerar.




Den här maskinen tycks ha många fördelar; man kan koppla in flera olika sorters dammsugare, den är höj- och sänkbar och den verkar vara lätt att hantera. Nackdelen kan vara att den ser lite stor och klumpig ut. Man får säkert bygga ett specialstädskåp för att kunna förvara en sådan mackapär.

Företaget, som tillverkar denna maskin, heter Oracle och de har ytterligare några modeller i sitt sortiment. Blir du nyfiken, kan du finna mer information på deras hemsida.

Själv tycker jag att jag är lyckligt lottad! Jag slipper nämligen att skaffa en maskin som denna, eftersom eböcker inte behöver dammas av. ;-)




PS Jag fick ögonen på denna fina pappersbokstädmaskin genom Ebook Friendly. DS

fredag 21 april 2017

Hjärnstark

När jag var liten fick jag lära mig att man aldrig kunde få fler nya hjärnceller. Däremot kunde man förstöra de man hade genom till exempel alkohol- eller narkotikamissbruk. Förstörda hjärnceller var för evigt förstörda och några nya fick man alltså inte. Det var ju egentligen en ganska deprimerande "sanning" från den tiden. Desto roligare är det då att läsa Anders Hansens bok Hjärnstark och upptäcka att det jag en gång fick lära mig inte stämmer. Hjärnan kan visst skapa nya hjärnceller!


Omslag: Lisa Zachrisson

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och har fördjupat sig mycket i olika forskningsarbeten om hjärnan. I sin bok Hjärnstark berättar han om vad man kommit fram till i denna forskning. Anders skriver på ett lättförståeligt och entusiasmerande sätt – det är både lätt och mycket fascinerande att läsa hans bok.

Det är helt otroliga saker som kommit fram i hjärnforskningen de senaste åren! Det handlar inte bara om att hjärnan bildar nya celler och att nya kopplingar skapas mellan cellerna. Man har också studerat om det går att förbättra minnet, stärka koncentrationsförmågan, öka kreativiteten och bromsa demens. Svaret är att det går alldeles utmärkt att göra dessa saker. Och hör och häpna; den gemensamma nämnaren för att förbättra dessa förmågor och att bromsa demens, dämpa stress, oro och ångest samt bota depressioner handlar om fysisk aktivitet. Om man rör på sig mer stärker man sin hjärna och dess förmågor.

Anders förklarar också tydligt varför det är så. Hela vår kropp inklusive vår hjärna är skapad och anpassad för ett nomadliv som jägare och samlare. Även den tid då vi levde som bofasta jordbrukare passade kroppen och hjärnan bra. Men för tvåhundra år sedan hände något – vi blev industrialiserade. Alldeles nyligen har vi dessutom blivit digitaliserade och ägnar våra dagar åt ett stillasittande liv framför en eller annan sorts skärm. Detta stillasittande liv är varken kroppen eller hjärnan anpassade för. Evolutionen går nämligen betydligt långsammare än den tekniska utvecklingen. Hjärnan är skapad för ett rörligt liv – och ett rörligt liv utvecklar hjärnans förmågor.

Förmodligen rörde sig våra förfäder jägarna och jordbrukarna mer än dubbelt så mycket som vi gör idag, berättar Anders i sin bok. Vi borde ha dem som förebild för hur vi ska leva våra liv, tänker jag.

Om du vill kan du se och höra Anders i ett intressant föredrag på Karolinska Institutet. På Sveriges Utbildningsradio kan du se föreläsningen fram till den 30/6 i år.

Hjärnstark är en bok som alla borde läsa, tycker jag!



måndag 17 april 2017

En sax i hjärtat

Årets "påskekrim" blev för min del den nyutkomna boken En sax i hjärtat. Den är skriven av Marie Bengts och är hennes debutbok. En sax i hjärtat utspelar sig 1957, och har av många jämförts med Maria Lang.


Omslag: Sara R Acedo.

Hannah Lönn, som sedan många år är klädskapare i Stockholm, tar semester från jobbet och kör sin lilla bil ner till det småländska samhället Eneby. Avsikten är att hon ska hjälpa sin faster, som gjort sig illa i foten och behöver avlastning i hushållet. Det är inte helt lätt att komma från huvudstaden och försöka assimilera sig i ett mindre samhälle. Hannah är en ensamstående och självständig kvinna. Hon kör både bil och röker. Dessutom gör hon sig märkvärdig genom att stava sitt namn med ett "h" på slutet. Dessa saker ses inte med blida ögon. Snart pratas det om den främmande fågeln. Somliga i byn är mycket benägna att skvallra om andra, medan vissa försöker hålla sig utanför sladdret. Alla vet allt om varandra i den lilla orten – tror de i alla fall.

Det är ett bröllop på gång i byn och Hannah får fullt upp med att sy festklänningar åt traktens alla damer. Då inträffar plötsligt ett mord, som skakar om hela idyllen i dess grundvalar. En av kvinnorna i byn påträffas med en sysax stucken rakt in i hjärtat. Skvallret får förnyad fart. Vem kan ha genomfört ett så bestialiskt brott? Inte kan det vara någon av byns fasta invånare. Blickarna riktas snart mot både Hannah och mot en luffare som just då befinner sig i trakten. Hannah, som i viss mån får höra en del byskvaller, inser att samhällets invånare sluter sig gentemot poliserna som ska utreda brottet. Byns djupaste hemligheter ska inte komma i dagen. I sin roll som sömmerska upptäcker hon saker, som annars inte hade avslöjats. Hon bestämmer sig för att hjälpa poliserna lite på traven och inleder sina egna efterforskningar om mordet.

Gillar du klassiska pusseldeckare är detta en perfekt bok för dig! Marie Bengts har lyckats väl med intrigen. Nästan alla Enebys invånare tycks ha motiv för att mörda. På så sätt blir det riktigt klurigt att som läsare försöka lösa gåtan. Att som nutida författare skapa en berättelse, som "andas" femtiotal, kan inte vara helt lätt. Men Marie har lyckats väldigt bra. Språket är välvalt och miljöer, människor, klädvanor och sedvanor känns tidsmässigt genuina. Det var bara på något enstaka ställe i boken, som jag reagerade och kände att ett visst ordval inte hörde hemma på femtiotalet. Jag gillar personporträtten väldigt mycket. Det är många säregna personligheter som träder fram, utan att Marie för den skull faller i stereotypfällan. Marie låter Enebys befolkning "få plats" ordentligt. Som läsare kan jag leva mig in så väl att det nästan känns som att jag själv också är där. Om jag förstått saken rätt, är En sax i hjärtat tänkt att vara första delen i en serie. Jag kommer definitivt att "hänga på låset" då nästa bok kommer ut!



lördag 15 april 2017

Lördagar med Lovecraft: epilog

Ända sedan tidigt i höstas har jag sysselsatt mig med projektet Lördagar med Lovecraft. Det gick ut på att läsa alla de nyöversatta novellerna, skrivna av den klassiska skräckmästaren H P Lovecraft. De nya översättningarna är gjorda av Oskar Källner. Förra lördagen recenserade jag den sista av dessa berättelser. Därför tycker jag att det kan passa bra att göra en summering av mina läsupplevelser.


Vad är detta? Svaret kommer längst ner i inlägget!

När jag läst så här många berättelser, skrivna av samma författare, märker jag tydligt att somliga noveller fastnar i minnet betydligt bättre än andra. Orsaken kan vara att berättelsen i fråga är väldigt välskriven, tänkvärd eller på annat sätt fångar min uppmärksamhet. Det skulle på sätt och vis vara på sin plats att utse någon av novellerna till "den bästa" – helt enkelt avgöra vilken jag tyckte bäst om. Men när jag studerar listan, inser jag att det är helt omöjligt att bara peka ut en enda. Flera stycken har fångat mig på olika sätt och av olika skäl. Därför får med andra ord flera noveller dela på "förstaplatsen" i den här summeringen.

För att en novell ska fastna i mitt minne ordentligt, bör den antingen ha en överraskande knorr, ge mig något att tänka på, ha en fängslande handling eller rentav bjuda på en sensmoral. Här kommer mina favoriter, utan någon som helst inbördes ordning. Funderar du på att läsa något av H P Lovecraft, tycker jag definitivt att du ska välja någon av dessa.

Sarnaths undergång är en novell som gav mig något att fundera på, eftersom den ledde mina tankar till urspungsbefolkningar runt om i världen. Den förfärlige gamle mannenKatterna i UltharDe andra gudarna och Det vita skeppet bjöd alla på tänkvärd sensmoral. Erich Zanns musik var nog en av de vackraste novellerna på samma gång som den lämnade både mig och huvudpersonen med bryderi. Främlingen och Den onda prästen tar oväntade och överraskande vändningar på slutet. Randolph Carters berättelseHunden och Bilden i huset är skrivna på ett sådant sätt att de satte skräck även i mig, en nutida läsare. Klassikern med kultmonstret måste jag bara nämna också; Cthulhu vaknar.

I samband med publiceringen av nyöversättningarna, fick böckerna också nytt omslag. De är samtliga gjorda av Andreas Raninger och är synnerligen spännande och lockande.


Alla tjugo omslagen samlade. Illustratör: Andreas Raninger.

Vilken eller vilka av omslagen tycker jag bäst om då? Ja, det är lika svårt att bara välja ett enda, precis som det var omöjligt att utse en favoritnovell. Men allra mest fantasieggande tycker jag att omslaget till Det sällsamma gamla huset i dimman är.


Mycket fantasieggande! Illustratör: Andreas Raninger.

Novellen Det vita skeppet har en mycket vackert omslag. Tänk dig det som en stor tavla på väggen!


Vackert! Illustratör: Andreas Raninger.

Det är svårt att se sig mätt på Andreas omslag. De är detaljrika och fantasifulla. På flera av dem har månen fått bilda fond för att förstärka dramatiken. Vill du se alla omslagen tydligt och fint, kan jag rekommendera ett besök på förlagets hemsida. Vill du läsa mer om alla de nya översättningarna, kan du gör det genom denna länk.

När nu detta långlivade läsprojekt är slut, blev herr Bokskorpion rädd att jag skulle sakna Lovecraft och hans monster alltför mycket. Därför fick jag denna fina present.






En målarbok med bilder, inspirerade av H P Lovecraft! Nu kan jag ägna mig åt Lovecraftrelaterad sysselsättning på lördagarna även i fortsättningen. ;-)



torsdag 13 april 2017

Minnen av en sång

Jag har bekantat mig med en, för mig, helt ny författare. Han heter Patrik Centerwall och har många strängar på sin lyra. En av dem är att skriva noveller. Det gör han verkligen med den äran. Det var riktigt roligt att avnjuta Patriks välskrivna berättelser i novellsamlingen Minnen av en sång.




Minnen av en sång innehåller läsupplevelser av de mest skiftande slag; jag ömsom skrattade och ömsom förskräcktes då jag läste berättelserna. Här kommer korta omnämnanden om några av dem samt i vissa fall en koppling till kategorierna i den novellutmaning som jag deltar i under året.

Titelnovellen Minnen av en sång handlar om en mycket märklig och fantastisk sångerska. Hon tycks vara evigt ung, eftersom hon framträder vid de mest skiftande tidpunkter med många års mellanrum. Frågan är dock om det är så nyttigt för en av berättelsens huvudpersoner, som är journalist, att göra efterforskningar om henne. Nyfikenheten driver honom dock framåt och han inbillar sig att han har chansen att göra ett riktigt scoop. En ruggig novell, som var så spännande att den var svår att lägga ifrån sig. Novellen passar in i kategorin "en novell med en titel som består av fyra ord", tycker jag.

Kulturkontrollanterna handlar om ett fiktivt, svenskt samhälle där särskilda kontrollanter undersöker huruvida medborgarna verkligen firar högtiderna som de skall. Syftet är att säkerställa att den svenska nationen kvarstår så som den alltid gjort. Om det inte firas traditionsenligt blir folk rapporterade. Straffet blir dryga böter, så höga att många blir tvungna att avbetala dem under resten av sitt liv. Inledningsvis kan det vara lätt att skratta åt denna novell och betrakta den som humoristisk, men den leder också till eftertanke. De två kontrollörerna, som är huvudpersoner, är dels en äldre, erfaren och dels en ung, ny och nitisk. Den äldre har börjat se mellan fingrarna då hon utför sina kontroller. Den yngre är så nitisk att han sätter dit sin egen mormor. Ruggigt och mycket tänkvärt!

Andersson heter en mycket gripande novell i samlingen. Den handlar om en ängel, som flyger jorden runt för att försöka hitta sina fränder. Man förstår att något hänt, som gör att många, kanske alla, änglar har gått under. Denna ängel har dock fått förhoppningar om att finna några vänner, eftersom en människa gjort omfattande iakttagelser och fört bok. De stämmer träff och ängeln hoppas få sina upplysningar. Men människan, som heter Andersson, vill mer än att bara lämna upplysningar. Varför inte få sig en flygtur först? Denna läsvärda, gripande novell passar bra i kategorin "en novell som handlar om ett mord".

Nattligt besök är en mycket fantasifull och fascinerande novell. Intet ont anande ställs huvudpersonen inför det faktum att han har en dubbelgångare. Hur detta går till är svårt att beskriva med några få meningar. Patrik har verkligen lyckats skriva en fängslande och underhållande novell. Man blir mycket engagerad i huvudpersonens vedermödor. Den här berättelsen passar bra i kategorin "en novell som handlar om vänskap", även om man skulle kunna säga att det handlar om en udda vänskap.

En sista kram är också en mycket gripande novell. Huvudpersonerna upplever att de plötsligt, vid olika betydelsefulla familjehögtider, får syn på någon som är mycket lik deras döde far. Vem kan det vara? Tillsammans försöker de forska i saken. Bilderna de tittar på avslöjar närvaron av någon som rentav skulle kunna vara deras far. Hur kan det vara möjligt? En dag kommer den gripande sanningen fram.

Detta var bara några av de mycket spännande, gripande, tänkvärda och fascinerande noveller, som Patrik skrivit. Hans novellsamling Minnen av en sång är mycket läsvärd och jag hade väldigt svårt att lägga den ifrån mig. Jag sträckläste i princip hela samlingen. Det är ett mycket gott betyg, för så brukar jag aldrig gripas av novellsamlingar.



onsdag 12 april 2017

Brev från Cosmos 3

Science Fiction-föreningen Club Cosmos har gett ut sitt tredje nummer av den digitala tidskriften Brev från Cosmos. Det skedde förstås redan i februari. Klicka på länken, så finner du Brev från Cosmos 3.


Framsida: Peter Bengtsson.

Precis som tidigare nummer av tidskriften, innehåller den en mängd mycket läsvärda noveller. Tre av dem är vinnarnovellerna från en novelltävling arrangerad till Arne Sjögrens minne. De andra tre är vinnarna i en annan tävling, inriktad på genren steampunk. Några av dem är humoristiska medan en del manar till eftertanke.

Eftersom jag åsidosatt mitt deltagande i Helenas novellutmaning ganska länge nu, passar det bra berätta om de här novellerna och koppla dem till passande kategorier i novellutmaningen.

Anna Blixt har skrivit novellen En historia om tokar, muttrar och bakverk. Det är en rolig, lättsam och på samma gång tänkvärd berättelse om en märklig stad och dess invånare. Staden är delad i sex olika tidszoner och det är komplicerat att leva på en sådan plats, det kan man verkligen förstå. Ibland inträffar tidsbävningar. Även mycket små sådana kan riskera att ställa till det rejält. Det får huvudpersonen i berättelsen erfara. Hur det går för honom och de andra tycker jag att du ska läsa i Annas välskrivna novell. Jag placerar den i kategorin "en novell där någon råkar ut för en olyckshändelse" i novellutmaningen.

Oskar Källner har skrivit novellen Sten mot sten. Det väldiga riket Större Britannien är på väg med en stor armada krigsfartyg för att kväsa en liten, uppstudsig stadsstat vid namn Götheborg. Vad drottningen av Större Britannien och hennes amiral inte räknade med, är de smarta och humoristiska götheborgarnas list. Läs den både roliga och tänkvärda Sten mot sten och ta reda på hur det går. Jag tycker att den passar i kategorin "en novell med ett lyckligt slut".

Marcus Olausson har skrivit novellen Temakarens dotter. Thea är temakarens dotter och hon försöker överleva i en grym värld genom att sälja te, tillagat på den märkliga och hälsobringande örten Blodklamra. Växten är mycket sällsynt och växer på otillgängliga platser. Det är med fara för livet, som Thea försöker skörda den. När hon sedan försöker sälja sitt te har hon svårt att bli trodd. Det är också stor risk att utsättas för rån. Temakarens dotter är en mycket läsvärd novell. Jag tycker att den hör hemma i kategorin "en novell med ett yrke i titeln".

Marcus Olausson har också skrivit novellen Olori. När du läser Olori får du ett nytt perspektiv på hur det kan vara att sitta bland skrothögarna och tillvarata värdefulla metaller från diverse teknisk utrustning, som dumpats av europeiska länder i Nigeria. Enitan är morfar till en liten flicka, och för att överleva jobbar han bland skrothögarna. Den lilla Abenis tillkomst är djupt tragisk, men hon betyder oändligt mycket för sin morfar. Han lär henne att med kunskap, drömmar och förståelse kommer hon att kunna förändra världen. Det gör hon också, men kanske inte på det sätt som Enitan tänkt sig. Olori är mycket välskriven och väldigt gripande att läsa – en klart läsvärd och viktig novell. Jag tycker att den passar bra i kategorin "en novell där pengar spelar en stor roll".

Sara Swärd har skrivit novellen Novemberros. Att vara deprimerad och försöka bli frisk är centralt i denna berättelse. Huvudpersonen Ida har tur, för läkarvetenskapen har just kommit på en helt ny metod, nämligen att hibernera. Med hjälp av denna metod försänks Ida i dvala över vintern och när hon vaknar är hon som en ny människa. Metoden sprider sig och snart är det åtskilliga människor som får hjälp på detta sätt. Men har dvalan ett pris? Minns Ida och de andra allt vad de kunnat och lärt sig tidigare? Ta reda på detta genom att läsa Saras tänkvärda och fantasifulla novell. Den utspelar sig inte enbart på hösten, men denna årstid spelar en viktig roll. Därför tycker jag att den passar bra i kategorin "en novell som utspelar sig på hösten".

Fredrik Andersson har skrivit novellen Den stora nysningen. I en framtid har två medicinforskande läkare just gjort ett sensationellt fynd. De har hittat universums sista förkylningsvirus. Under åtskilliga år har mänskligheten inte blivit sjuk alls, så fyndet är verkligen en sensation. De båda läkarna lyckas framställa en drog ur detta virus – en drog som bjuder på helt nya upplevelser för den som använder den. Vederbörande får uppleva den märkliga känslan av en nysning, allt från den kittlande starten till den explosiva kulmen, samt hur det är att vara rejält snuvig. Folk blir som galna efter att få inta denna virusdrog. Givetvis sker allt under kontrollerade former. De båda läkarna tjänar rejält med pengar. Men "mycket vill ha mer" och de försöker utveckla nya idéer till sjukdomsdroger. Den stora nysningen är verkligen en riktigt fantasifull och underhållande berättelse. I novellutmaningen passar den in i kategorin "en novell av en författare vars efternamn börjar på samma bokstav som ditt".

Nu hoppas jag du blev riktigt nyfiken på att läsa de här novellerna. Du kan ladda ner ditt exemplar av Brev från Cosmos alldeles gratis genom denna länk. Där finner du också de båda tidigare utgåvorna av tidskriften, om du har missat dem. I det senaste numret kan du, förutom novellerna, också läsa fina boktips inom genrerna sci-fi och fantasy.



tisdag 11 april 2017

Svindlande höjder

Jag insåg att jag faktiskt inte läst den välkända Svindlande höjder, skriven av Emily Brontë. En sådan brist får man ju råda bot på, så jag tog mig an denna klassiska kärlekssaga från 1847. Birgit Edlund har gjort översättningen till svenska. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag väntade mig av denna bok. Men jösses, vilka blandade känslor den framkallade!




Inledningsvis tyckte jag att det var lite klurigt att hålla reda på persongalleriet, inte minst med tanke på att det fanns äldre och yngre personer med snarlika namn. Men jag fick klart för mig att syskonen Catherine och Hindley, som bodde på egendomen Wuthering Heights, plötligt en dag fick ett fostersyskon genom att deras far tog hem en föräldralös pojke till familjen. Denne Heathcliff fick det inte alldeles lätt, eftersom bara fosterpappan och Catherine tyckte om honom och accepterade hans närvaro i familjen.

Heathcliff växer upp till en hämndlysten och elak person, främst eftersom fosterbrodern Hindley inte behandlar honom väl. Inte desto mindre är Catherine och han själsfränder och uppenbart förälskade i varandra. När Catherine ändå väljer att gifta sig med en ung man i grannfamiljen, Edgar, blir Heathcliff tillintetgjord och försvinner från bygden ett tag. När han långt om länge återkommer, ställer han till det rejält för alla.

Heathcliff återvänder förstås till sitt fosterhem, Wuthering Heights. Där huserar en nedsupen Hindley, som blivit änkling och ägnar sig åt spel och dobbel. Heathcliff, som tjänat en del pengar då han var borta, ser givetvis till att Hindley skuldsätter sig hos honom själv. Därmed blir han den rättmätige ägaren av egendomen när Hindley dör. Hindley efterlämnar en liten son. Denne lille Hareton hamnar i Heathcliffs klor och tvingas växa upp till en hunsad individ, givetvis som hämnd på pappan Hindley.

Catherine (en riktig "drama queen" i mina ögon) blir så uppriven av att Heathcliff besöker henne att hon blir sjuk i någon märklig sjuka. Hon dör när hon två månader för tidigt ger liv åt en dotter. Edgar är fylld av enorm sorg, men tar väl hand om sin dotter Catherine. I samma veva som Edgar blir änkling, rymmer Heathcliff med hans lillasyster Isabella. Detta gör han enbart i syfte att hämnas.

Heathcliff slår sig ner på Wuthering Heights med sin hustru. Där gör han livet surt för henne och plågar henne svårt. Hans enda syfte med att gifta sig med henne var hämnd. Isabella rymmer och bosätter sig långt bort, söder om London. Där föds hennes och Heathcliffs son, som kommer att kallas Linton.

Åren går och Heathcliff fortsätter att ruva på hämnd. När Linton är tretton år blir han moderlös. Det är först meningen att han ska bo hos sin morbror Edgar. Men Heathcliff lyckas genom hot få vården om sonen, som visar vara sjuklig och ganska svag. Givetvis är det bara i ett enda syfte som Heathcliff kräver att få vårdnaden om sonen; hämnd.

Heathcliffs senaste hämndplan är utstuderad och grym. Då den unga Catherine växt till sig efter några år, lurar han henne till Wuthering Heights för att börja umgås med sin kusin, den svage Linton. Tanken är att de ska förälska sig i varandra och gifta sig. När sedan den sjuklige Linton dör ung, kommer Heathcliff att ärva honom och därmed komma åt hela grannfastigheten. Edgar har nämligen också blivit sjuklig och hans dotter kan inte ärva honom när han dör. Men det kan en svärson!

Catherine är lättflörtad till att börja med, men när hon får reda på sanningen om Heathcliff blir hon starkt tveksam till att umgås med Linton. Hon litar nämligen mera på sin fars ord än Heathcliffs lögner. Då tar Heathcliff till mycket otäcka och drastiska metoder för att få Catherine att gifta sig med Linton.

Så här långt kommen i läsningen har jag förfasats många gånger över den ytterst osympatiske Heathcliff och hans mycket obehagliga personlighet. Catherine den äldre upplevde jag inte heller som en särskilt trevlig person, måste jag säga. Svindlande höjder sägs handla om deras kärlekshistoria, men denna olyckliga kärlek är verkligen inget som väcker mina sympatier! Dessutom tycker jag att boken mer skildrar Heathcliffs hämndbegär än hans olyckliga kärlek. När han mer eller mindre kidnappar Catherine den yngre och tvingar henne att gifta sig mot sin vilja, på samma gång som hennes far ligger döende, kan jag inte annat än rysa över en sådan fruktansvärt utstuderad grymhet. Det är verkligen tur att berättelsen får en ny vändning mot slutet. Där kan man snacka om kärlekshistoria!



måndag 10 april 2017

En piga bland pigor

En riktigt intressant och gripande bok jag läst på sistone heter En piga bland pigor. Den skrevs av Ester Blenda Nordström år 1914. Denna Ester var en mycket spännande kvinna. Tjugo år gammal började hon arbeta som journalist på Svenska Dagbladet. Endast tre år senare genomförde hon vad som nog får betecknas som Sveriges (kanske till och med världens) första "wallraff-uppdrag". Ester tillbringade nämligen en månad som piga på en gård i Södermanland. Denna tid skildrade hon dels i en reportageserie och dels i boken En piga bland pigor*. Senare genomförde Ester flera andra remarkabla initiativ, som hon även skrev om. Dessutom blev hon en ovanlig flickboksförfattare. I hennes flickböcker var inte det primära att flickorna skulle sträva efter att gifta sig – nej, hon skildrade den unga kvinnans väg mot självständighet, vilket var mycket annorlunda på den tiden.




Ester inleder sin bok med att berätta varför och hur hon tog plats som piga. Detta var en tid då allt fler flyttade in till städerna och det var svårt för bönderna att städsla pigor. Då Ester under pseudonym annonserade efter plats fick hon över femtio svar på sin annons. Erfarenhet efterfrågades inte särskilt, men Ester hade provat på arbetet på en gård i barndomen. Och det var kanske tur, med tanke på allt hon under trettio dagar fick hugga tag i. Det blev en månad som Ester aldrig skulle glömma, skriver hon.

På gården, som i boken fick ett fiktivt namn, bodde bonden och hans familj. Det var bondfrun och de fem barnen. Där fanns redan en piga, med vilken Ester fick dela en smal utdragssoffa. Dessutom fanns några drängar anställda. Pigorna steg upp redan klockan halv fem på morgnarna. Deras första uppgift var nämligen att se till att kaffet var klart då drängarna steg upp. Tillsammans intog de sedan några koppar kaffe utan något till. Därefter gick både drängar och pigor till sina sysslor – för pigornas del gällde det två timmars morgonmjölkning av tjugo kor, vilket definitivt inte var ett lätt arbete. Efter det var det äntligen dags för frukost. Den hade bondfrun ställt fram och drängarna hade redan hunnit äta. På bordet syntes deras framfart; högar av potatisskal och sillben låg överallt. Pigorna var så hungriga att de inte kunde bry sig om sådana saker, men Ester noterade hur det såg ut i sitt stilla sinne. Sedan fortsatte dagen med åtskilliga sysslor, däribland två timmars mjölkning ytterligare två gånger. När den sedvanliga arbetsdagen på sexton timmar var slut, var även pigorna helt slut och det enda de ville var att kasta sig i säng. Så här fortsatte arbetsdagarna, fast med viss variation i arbetsuppgifterna. Någon dag skulle det nämligen slaktas (till Esters fasa) och någon annan dag var det bykdag. Men alla arbetsdagar var mycket långa och slitsamma. Ester och de andra hade ändå tur; de var anställda av en bonde som var mycket generös med maten. Ingen behövde någonsin gå hungrig. Lördagskvällarna tillbringade man med dans på någon loge, och på söndagarna hade pigorna ett par timmar ledigt. Annars var det jobb, jobb och åter jobb.


Ester Blenda Nordström omkring 1920. Fotograf okänd. 

Ester skildrar sina upplevelser mycket detaljrikt och intresseväckande. Hennes bok är otroligt tankeväckande och lärorik att läsa. Hon reflekterar över det faktum att pigorna måste jobba mer än drängarna. De sistnämnda stiger inte upp lika tidigt som pigorna, och de har möjlighet att vila middag varje dag medan pigorna diskar. Drängarna har dessutom mer ledig tid på söndagarna. Livet på landet skiljer sig från det liv hon är van att leva i stan. (Och med våra nutida mått mätt skiljer det sig ännu mer!) Ta bara en sådan sak som hygienen. Ester har med en tandborste, som hon helst vill nyttja en gång om dagen. Detta låter sig inte göras utan att mycket stor uppståndelse väcks. De andra på gården använder nämligen inte tandborste alls. Man tvättar sig inte mer än en gång i veckan, så även med sådana vanor behöver Ester smussla. I sängen används lakan enbart på madrassen. Täcke och kudde hade inga som helst "omslag". Men om man nu bortser från sina egen syn på hygien och bara läser, har Esters skildring mycket att lära ut om hur det fungerade förr och hur det var att slita som piga på en gård. Men Ester upplever inte bara slitet – hon känner också den starka gemenskap som finns och som skiljer sig från vad hon upplevt som stadsbo. Jag har bara gett några få exempel av allt det Ester berättar om. En piga bland pigor ger verkligen perspektiv på livet. Detta är en bok som definitivt måste läsas och upplevas, tycker jag!




*Det gjordes en film med samma namn som boken 1924.

söndag 9 april 2017

Skrivet i ljus

Visste du att ordet fotografi betyder "skrivet i ljus"? Det visste inte jag. Just nu pågår en utställning med detta namn på Moderna museet i Stockholm. Genom denna utställning kan den fotografiskt intresserade möta de första fotografernas verk. Dessa härstammar från sista halvan av 1800-talet. Läs mer om utställningen i Sydsvenskans artikel.


Andrées polarexpedition, fotograferad av Nils Strindberg 1897.

En fotograf, som levde under denna tid, var Nils Strindberg. Han fick tyvärr inte bli särskilt gammal, och därför vet vi inte hur han hade kunnat utvecklas som fotograf. Men ett antal av hans fotografier har blivit odödliga. Det är bilderna som skildrar Andrées polarexpedition – en upptäcktsfärd där Nils Strindberg deltog. Alla tre deltagarna dog under denna ödesdigra färd, men Nils bilder klarade mirakulöst att ligga nedfrusna i snö och is på Vitön i mer än trettio år. Några av hans fotografier finns med i utställningen Skrivet i ljus*.

Vill du läsa mer om Nils Strindberg och hans båda expeditionskamrater och deras ballongfärd mot Nordpolen? Det finns många böcker om dem. Jag har samlat det jag läst på samlingssidan Andrée-expeditionen.




*Skrivet i ljus pågår från den 8:e april till den 3:e september i år.

lördag 8 april 2017

Cthulhu vaknar

Nu är det dags för den stora finalen i mitt läsprojekt Lördagar med Lovecraft. Jag har medvetet valt att genom detta inlägg "sluta cirkeln". Jag är med andra ord tillbaka där allting började. Novellen Mannerskiölds herrgård, skriven av Oskar Källner, ledde till att jag fick upp ögonen för författaren H P Lovecraft. (Läs mer om det genom denna länk.) Jag fick genom herr Bokskorpion klart för mig att denne Lovecraft skapat ett riktigt kultmonster, nämligen den fruktansvärde Cthulhu. Nyfikenheten på Cthulhu gjorde att jag givetvis ville läsa novellen. Jag fann också andra Cthulhu-relaterade saker på internet, till exempel en rolig "spin-off"-novell, skriven av Neil Gaiman. Nu har turen kommit till den nyöversatta novellen Cthulhu vaknar. Den är översatt till svenska av Oskar Källner.


Dramatisk och välgjord illustration, gjord av Andreas Raninger.

Cthulhu är ett fruktansvärt monster som bara bidar sin tid för att, när stjärnorna står rätt, dyka upp på jordens yta och förgöra mänskligheten. Han har ett huvud som en bläckfisk, en kropp täckt av fjäll, två vingar på ryggen och kloförsedda händer och fötter. I Cthulhu vaknar får vi följa berättarjaget då han i sin avlidne gammelmorbrors kvarlåtenskap finner mystiska anteckningar. Dessa lockar berättaren att göra sina egna efterforskningar, och det han kommer på spåren är en hemlighet så fruktansvärd att den gjort somliga människor galna av skräck och fasa. De som fördjupat sig i hemligheterna eller på annat sätt fått veta för mycket, kan vara säkra på att deras sista stund på jorden är kommen inom kort. Cthulhu inväntar sin tid, försänkt i dvala på havets botten. Han är just nu inspärrad i den sjunkna staden R'lyeh långt, långt ner på Stilla Havets avgrundsdjupa botten, men som sagt ... när stjärnorna står rätt ... !

Jag kan varmt rekommendera läsningen av Oskar Källners översättning. Precis som flera andra av Lovecrafts noveller, får även denna en riktig ansiktslyftning i Oskars regi. Jag tycker själv spontant att vill man bekanta sig med Lovecraft och hans författarskap, så är Cthulhu ett av de monster man bör lära känna. Runt denna varelse är en hel kult uppbyggd – inte bara av Lovecraft utan också av hans många fans.



lördag 1 april 2017

Tillfälligt uppehåll

På grund av otrevliga och besvärliga bassilusker är dagens Lördagar med Lovecraft tyvärr inställt.




Men misströsta inte. Om bara en vecka är det lördag igen och då blir det final i projektet.



tisdag 28 mars 2017

Parfymsamlaren

Vad skulle du göra om du plötligt fick ett icke försumbart arv, vars testator du inte känner över huvudtaget? Grace Munroe ställs inför ett sådant faktum. För hennes del är det inte alldeles självklart att ta pengarna och åka hem. I den spännande boken Parfymsamlaren får man veta vad Grace väljer att göra – och inte göra. Kathleen Tessaro heter författaren och Villemo Linngård Oksanen har gjort översättningen till svenska.



Grace Munroe är en gift societetskvinna i 1950-talets London. Tidigt får läsaren klart för sig att Grace är en begåvad person, som egentligen inte trivs i rollen som hemmavarande societetshustru med ansvar för främst representation och middagsbjudningar. Det har dessutom inträffat saker inom äktenskapet, som gör att det knakar i fogarna.

Med denna bakgrund reser Grace till Paris för att ta del av det mystiska arv hon fått. Det finns vissa villkor i samband med att hon erhåller arvet; en stor, centralt liggande Parisvåning skall säljas och för pengarna ska Grace se till att leva det liv hon själv vill. Testatorn vill ge henne ekonomisk frihet – men vet Grace egentligen vad hon själv vill? Hon är ju van att följa konventionens alla outtalade regler.

Grace är förstås inte heller en person som stillatigande tar emot ett okänt arv. Hennes nyfikenhet väcks, och hon börjar nysta i vem den okända testatorn egentligen var. Trådarna som leder till svaret på gåtan avslöjar ett både dramatiskt och tragiskt levnadsöde – ett människoliv som visar sig vara mer tätt sammankopplat med Grace än vad hon kunnat ana.

Parfymsamlaren är en spännande bok, som sakta men säkert avtäcker väl dolda hemligheter. Omväxlande får man möta Grace respektive testatorn i de olika kapitlen. Dofter, parfym och parfymtillverkning spelar en stor roll för flera av de personer man får lära känna. I viss mån kommer tydliga ledtrådar i dagen, som gör att jag som läsare ganska tidigt får en aning om hur saker hänger ihop. Trots detta är boken både gripande och spännande att läsa – en bra bok för dig som gillar att läsa om hemligheter.



lördag 25 mars 2017

Våffeldagen!

Om man är född med "kakmonster-gen" måste Våffeldagen verkligen vara årets höjdpunkt. Jag började fundera på om det finns böcker om detta bakverk och satte igång att botanisera. Det visade sig att utbudet är tämligen skralt på svenska, för att inte säga obefintligt, om man vill ha en digital våffelbok på just detta språk.




Ulrika Junker Miranda har gjort en bok som heter Pannkakor, våfflor och crêpes. Här får förstås den åtråvärda våfflan dela plats med pannkakor i olika former. Tyvärr finns denna bok bara som pappersbok önske-ebok.

Den våffelbagare, som däremot kan tänka sig att botanisera bland recept på engelska finner ett betydligt större utbud av våffelböcker. Då behöver man inte heller nöja sig med att skaffa en önske-ebok. Nej, det finns massor av våffel-eböcker på engelska. Se bara här på Amazons hemsida. Där finns sida upp och sida ner av lockande våffel-eböcker. Även Kobo Books har ett riktigt stort utbud av dessa delikata böcker. Amazons eböcker är förstås i "kindle-format" och kan bara läsas i läsplattan Kindle eller i Kindle-appen. Kobos eböcker är i epubformat. Då det nu handlar om receptböcker med bilder, är det förmodligen roligast att läsa dessa i endera Kindle-appen eller Kobo-appen på en surfplatta. Då kan man njuta av de lockande bilderna i färg. Fördelen med att skaffa sig en våffelbok i digitalt format, är att man får hem den omgående till skillnad från pappersbokens snigelaktiga leveranstid. Det går med andra ord bra att vara spontan och redan idag njuta av de allra godaste våfflor! ;-)

En riktigt god Våffeldag önskar jag dig! Hoppas du får tillfälle att avnjuta många goda våfflor idag.




PS Saknar du Lördagar med Lovecraft? Idag uteblir detta projekt. Men jag återkommer nästa lördag med finalen i min läsning av nyöversatta noveller av H P Lovecraft. DS

onsdag 22 mars 2017

Genom eld, över vatten

Av en händelse fick jag biografin Genom eld, över vatten i min läsplatta. Det var ingen bok jag kände till, utan den kom som recensionsexemplar. Göran Karle heter författaren. Hans bok har undertiteln "en berättelse om världskrig, flykt och en ny framtid". Den beskrivande texten hos näthandlarna är mycket kort. Men låt dig inte avskräckas av det; jag tycker att Genom eld, över vatten är en mycket läsvärd bok.



I Genom eld, över vatten får läsaren företrädesvis möta den tyske tandläkaren Fritz Linder. Denne Fritz var författarens svärfar, fast de träffades aldrig. Men berättelsen börjar inte med Fritz, utan först får man lära känna hans föräldrar, främst fadern Heinrich.

Heinrich Linder föddes i april 1889 i Tyskland. Bara ett par veckor senare föddes en annan liten gosse i Österrike. Den sistnämnde kom under sitt liv att påverka inte bara familjen Linders tillvaro starkt, utan även hela Tyskland, Europa och världen. Han hette nämligen Adolphus Jakob Hitler.

Göran Karle beskriver Heinrichs barndom och uppväxt. Man får intryck av att familjen var harmonisk och hade det bra tillsammans. Ett stort gemensamt intresse var musiken och att musicera. Som ung vuxen träffade Heinrich Liesel.

Heinrich och Liesel gifte sig 1913. De slog sig ned i den lilla sydtyska byn Weisweil, som var hennes hemby. Knappt ett år senare fick de en liten son, som de gav namnet Fritz. Äktenskapslyckan blev kortvarig för de unga tu. Första världskriget bröt ut 1914 och Heinrich blev inkallad som soldat. Genom brev höll de kontakten. Fältpostsystemet var väl utbyggt. Tragiskt nog blev den unga Liesel krigsänka – Heinrich träffades illa av granatsplitter och förblödde.

Den lille Fritz växte upp faderlös, eftersom hans mor Liesel inte ville gifta om sig. Man kan bara försöka föreställa sig hur tufft det måste ha varit att försörja ett barn alldeles ensam under mellankrigstiden. Tysklands nederlag i första världskriget kostade hela det tyska folket mycket pengar. Det var tider som präglades av hyperinflation, hög arbetslöshet och social oro. Dessutom kom den världsomfattande ekonomiska depressionen.

När Fritz väl blev vuxen och gifte sig med sin Hedi, upprepar sig historien. Knappt har de båda unga inlett sitt äktenskap förrän andra världskriget bröt ut. Även under detta krig höll man kontakten via fältposten. Tyvärr är det endast Fritz brev till Hedi, som finns bevarade. Men ur dessa brev, som Göran i ett urval publicerar i sin bok, växer en bild fram av Fritzs tillvaro under kriget. Han tillbringade sin tid på östfronten i Ryssland. Eftersom han var utbildad tandläkare tjänstgjorde han mestadels som detta. Åtskilliga var de soldater och befäl som uppsökte hans fältklinik. Det dagliga livet framträder tydligt, men också oron för dem där hemma och inte minst en viss ängslan över att Hedi ska ångra att hon gifte sig med honom.

Så småningom tog även detta krig slut, men tillvaron blev knappast enklare för det. Läsaren får fortsätta att följa paret Linder, då Fritz levde som krigsfånge i efterkrigstidens Tyskland och Hedi bodde i andra änden av landet med deras två små barn. Olika faktorer ledde till att de sedermera utvandrade till Sverige. Här fick de äntligen chansen att bygga en gemensam tillvaro.

Göran berättar inte bara om familjemedlemmar i klanen Linder. Han förklarar också historiska skeenden och ger en bakgrund till varför de båda världskrigen startade. Parallellt med familjens levnadshistoria får man också glimtar ur Adolphus Jakob Hitlers liv. Dessutom blir det tydligt hur man hade det i Tyskland under mellankrigsåren, vilket förklarar ett och annat av vad som sedan skedde.

Tonen i berättelsen känns familjär och trevlig. Redan i början får läsaren klart för sig att Göran har Heinrichs, Liesels, Fritzs och Hedis ätteläggar i åtanke då han skriver. Det är också imponerande att läsa en bok, vars författare har gjort noggrann research. Genom eld, över vatten är en både intressant, tänkvärd och läsvärd bok.



lördag 18 mars 2017

Det onämnbara

Det har blivit dags att skriva om den nästsista novellen i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Den heter Det onämnbara och är en riktigt ruggig berättelse från H P Lovecrafts penna. Oskar Källner har översatt den till svenska.


Ruggigt passande illustration, gjord av Andreas Raninger.

I den här berättelsen får vi återigen möta Randolph Carter*. Han sitter med sin vän Joel Manton på en kyrkogård och pratar. Joel är tveksam till om det kan finnas mystiska och oförklarliga händelser. Randolph, vis av egen erfarenhet, är övertygad om det motsatta. Därför blir han frestad att överbevisa sin vän.

Randolph börjar berätta en gammal historia, som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under berättelsens gång börjar det mörkna runt de två vännerna. Joel lyssnar spänt och till sist undrar han var allt det Randolph berättat har utspelat sig. Det visar sig att alltsammans faktiskt har ägt rum precis intill den kyrkogård de befinner sig på. Joel vill då gärna bli visad till det hus, som spelar en central roll i Randolphs berättelse. De båda vännerna beger sig dit, men det skulle de kanske aldrig gjort!

Lyckas Randolph övertyga sin vän om att Det onämnbara verkligen existerar? Överlever de besöket i det gamla övergivna huset? Den här ruggiga berättelsen måste du bara läsa! Jag kommer inte att avslöja hur det går.




*Randolph Carter mötte jag första gången i novellen Randolph Carters berättelse, som ursprungligen publicerades 1920. Det onämnbara kom ut fem år senare.

fredag 17 mars 2017

Dödens skugga

Ett litet brittiskt samhälle på 1950-talet, en präst som blir ombedd att hjälpa till med några brottsfall och inte minst obesvarad kärlek – kan det vara något? I Dödens skugga finns allt detta. James Runcie har skrivit en hel serie böcker om kyrkoherden Sidney Chambers, som motvilligt blir indragen i polisens arbete i den lilla orten Grantchester. Böckerna ligger till grund för TV-serien Morden i Grantchester. Elisabet Fredholm har översatt Dödens skugga till svenska.


Omslag: Uffe Jernelo, Jojo Form.

När jag började läsa Dödens skugga trodde jag att det skulle handla om ett enda kriminalfall, som prästen och hans kompis polisen skulle lösa. Men så är det inte. Varje kapitel innehåller olika brott, och stackars Sidney finner sig gång efter annan inblandad i att lösa dem. Hans insatser är inledningsvis motvilliga, men så snart han väl börjat nysta blir han engagerad och mån om att nå resultat – inte minst för att få fast den riktiga brottslingen och låta rentvå den orättvist misstänkte. Som kyrkoherde har han möjligheten att få folk att öppna sig, men han måste förstås också tänka på tystnadsplikten. Detta dilemma kan leda till svåra situationer för honom. På samma gång brottas han med sin egen personliga situation. Han är mycket förtjust i sin systers väninna. Problemet är bara att hon kommer från en annan samhällsklass och lever ett liv, som kanske inte är riktigt förenligt med ett stillsamt liv som prästfru.

Tycker du om lagom stillsamma berättelser, i vilka du får vara med och grubbla på deckarnötter? Då kan Dödens skugga vara en utmärkt bok för dig.



onsdag 15 mars 2017

Vid foten av Montmartre

För den som gärna läser böcker, som utspelar sig i Paris, kan Britta Röstlunds Vid foten av Montmartre vara ett tips. Berättelsen är dessutom full av hemligheter, som sakta kommer i dagen.


Omslag: Karin Robérts.

Mancebo driver sedan många år en speceributik i ett kvarter i Paris. Ovanpå butiken har han och hans familj sin bostad. I samma hus bor dessutom hans kusin Tariq med fru. Tariq är skomakare och har sitt skomakeri i huset på andra sidan gatan. De båda familjerna delar mycket tid tillsammans, till exempel de flesta av dagens måltider. Tillvaron i butiken har alltid rullat på enligt samma mönster. Mancebo tycks vara ganska nöjd med att ha det så. Tills en dag då han får besök av en hemlighetsfull kvinna, som bor i huset tvärs över gatan. Hon ger honom i uppdrag att spionera på maken åt henne. Hon misstänker nämligen att han vänsterprasslar. Eftersom Mancebo alltid befinner sig i sin butik och har koll på gatan utanför och huset mittemot, tycker han att uppdraget verkar tämligen enkelt. Det hindrar honom inte från att ta det på fullaste allvar och införskaffa lämpliga attiraljer för verksamheten. Inte ett knyst säger han till sin familj om sin nya karriär som privatdetektiv.

En utarbetad frilansjournalist sitter på ett café i en annan del av Paris. När en okänd mansperson kommer in på caféet och börjar fråga var och en av de närvarande om de väntar på monsieur Bellivier får journalisten ingivelsen att säga "ja" trots att hon inte har en aning om vem denne Bellivier är. Hon blir ombedd att följa med mannen, som tar henne med till ett stort kontorskomplex. Längst upp i byggnaden, isolerad från alla andra, får journalisten reda på att hon har fått ett uppdrag. Hon förväntas vidarebefordra inkommande email till monsieur Bellivier. Utöver att sitta där på bestämda tider och passa inkorgen, är hon fri att göra vad hon vill i kontorslokalen. Av nyfikenhet tackar journalisten ja till att sköta detta uppdrag under den stipulerade tiden av tre veckor. När varje arbetsdag är slut tilldelas hon en bukett blommor innan hon går hem. Detta faktum förbryllar henne mycket och ger henne huvudbry; vad ska hon göra med alla blommor? Och vad är det för mystiska email som kommer till monsieur Bellivier?

Under berättelsens gång får läsaren följa Mancebo och journalisten omväxlande. Främst Mancebo gör upptäckter som han knappast kunnat ana – inte bara angående den vänsterprasslande maken. Hela hans familj tycks mer eller mindre involverad i konstiga saker, som han inte haft någon vetskap om. Bara genom att ta några enkla steg bort från sina vanliga rutiner upptäcker han skeenden, som han aldrig skulle ha sett annars. Det blir till sist mycket för Mancebo att nysta upp. Journalisten får tillfälle till återhämtning och eftertanke genom sitt märkliga uppdrag. Hon tycks genomgå en inre omvandling på väg mot ett nytt välbefinnande – inte minst tack vare de upplevelser hon får och de människor hon möter genom de mystiska blombuketterna. Hennes journalistiska nyfikenhet väcks åter till liv då hon möter en familj full av gamla hemligheter. Faktum är att den gåtfulla monsieur Bellivier är den gemensamma nämnaren i berättelsens två parallella historier.

Vid foten av Montmartre är en berättelse i lite långsammare takt. Trots det blir det inte långtråkigt. Som läsare blev jag engagerad i främst Mancebo, men också i journalisten, och de liv de lever och de upplevelser de får. På slutet blir jag faktiskt riktigt glad för Mancebos skull!



tisdag 14 mars 2017

Var din farmor ett träd?

Genom den eminenta sidan Ebook Friendly har jag snappat upp den här bilden.


Klicka på bilden så blir den större.

Lite roligt och väldigt tänkvärt på samma gång. Jag, som alldeles nyligen läst den utmärkta boken Trädens hemliga liv, kan förstås inte låta bli att tänka på den sorgliga aspekten av det hela. Tänk alla de stackars träden som får sätta livet till för olika ändamål för människans skull! Sett ur den synvinkeln känns det mycket bra att vara eboknörd och spara några träds liv.




PS Känner du inte till Ebook Friendly? Det är en sida väl värd ett besök! DS

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...