söndag 17 december 2017

Ny bokhandel i Malmö

En ny bokhandel har minsann öppnat i Malmö. 



Läs mer i Sydsvenska Dagbladets artikel. Fler fina bilder hittar du i Skånska Dagbladets artikel. 



onsdag 13 december 2017

Sanningen om Audrey Wilde

Här kommer ännu ett boktips om en spännande bok, fylld av hemligheter. Sanningen om Audrey Wilde är skriven av Eve Chase och översatt till svenska av Helen Ljungmark.


Omslag: Emma Graves.

Margot är född som nummer tre av fyra systrar. När Margot är 15 år, sommaren 1959, bestämmer sig hennes bohemiska mor för att hon ska försöka försörja sig utomlands. Eftersom fadern är död, blir systrarna ivägskickade till sin farbror och faster, som bor långt ute på landet på Applecote Manor. Arrangemanget är nödvändigt fram till höstterminens början, då flickorna ska återvända till sin internatskola igen.

Margot tror att sommaren kommer att bli långsam och seg, långt ifrån äventyrlig och underhållande. Särskilt som hennes roliga kusin Audrey försvann spårlöst för fem år sedan. Audrey var enda barnet och Margots farbror och faster har ännu inte återhämtat sig från tragedin. Margot och hennes systrar har inte fått höra hela sanningen om skeendena när Audrey försvann, men det finns antydningar om att deras farbror på något sätt var inblandad. Systrarna tassar som katter kring het gröt, och Margot bestämmer sig för att ta reda på sanningen. Hon smyger sig in på Audreys orörda och förbjudna flickrum. Där inne döljer sig en tragisk hemlighet. Genom detta intrång i någons hemligheter, sätter Margot igång en händelsekedja som hon får svårt att styra.

Långt, långt senare blir Applecote Manor sålt till en ung barnfamilj, som vill flytta ut på landet. Jessie är styvmor till en trulig tonåring, vars mor dött. Det är ingen lätt sak att flytta till landet med denna tonåring, ett litet barn och en motvillig make, som måste pendla långt till jobbet i London. Vardagen blir svårare att få ihop än vad Jessie tänkt sig. När det dessutom visar sig att Applecote Manor omges av märkliga rykten är det nära att hon ger upp.

Sanningen om Audrey Wilde är en bok som det är svårt att lägga ifrån sig. Här finns både dramatik, väl dolda hemligheter och spänning. Man blir snabbt fängslad och vill veta mer om de hemligheter som döljer sig på Applecote Manor. Gillar du Kate Mortons böcker kan detta vara en bok för dig.



onsdag 6 december 2017

Jag fann dig

På senare tid har jag läst ett par väldigt spännande böcker. Den ena heter Jag fann dig och är skriven av Lisa Jewell. Översättningen till svenska har Sanna Hellberg gjort. Jag har tidigare läst Fågelburen av samma författare. Det var en mycket bra, gripande och tänkvärd berättelse. Redan efter läsningen av den tänkte jag att jag ville läsa mer av det Lisa Jewell skrivit. Tyvärr har det inte blivit av förrän nu.


Omslag: Anna Levahn.

Den ensamstående mamman Alice har inte haft det så lätt i livet. Nu har hon och barnen dock funnit sig ganska väl tillrätta i sitt hem vid stranden i East Yorkshire. Av och till känner sig Alice ändå ganska ensam. En dag får hon syn på en man som sitter på stranden och stirrar ut över havet. Han sitter där i timmavis – till och med när regnet börjar ösa ner. Alice går ut och tar kontakt. Det visar sig att mannen tappat minnet. Han vet inte vem han är och varför han sitter på stranden. Alice, som har ett litet gårdshus som hon då och då hyr ut, erbjuder mannen att bo ett par nätter i detta hus. I takt med att dagarna går börjar mannens minne så smått komma tillbaka. Men en känsla han har är att han kanske har begått ett mord. Kan det verkligen vara så? Alice vet inte vad hon ska tro. Hon har börjat trivas med att ha mannen i sitt hushåll, och han verkar så snäll. Kan han verkligen ha begått ett så fruktansvärt brott?

På samma gång sitter den mycket unga och nygifta Lily i sin och makens lägenhet i Surrey och väntar på att han ska komma hem. Maken har vanor som man kan ställa klockan efter. Så när han en kväll inte kommer hem från jobbet är hon säker på att något allvarligt måste ha hänt. Hennes kontakter med polisen leder dessvärre inte till så mycket inledningsvis. Men plötsligt hör de av sig och meddelar att Lilys make inte existerar – åtminstone inte under det namn han har uppgett för Lily och som står i det pass hon lämnat till polisen. Lily vet inte vad hon ska tro. Ung och nyinflyttad i landet är det inte så lätt för henne. Men hon får kontakt med en kollega till maken, och med hjälp av honom börjar hon nysta i sin makes förflutna.

Givetvis finns det en gemensam nämnare mellan den man Alice funnit på stranden och Lilys make. Exakt vad tänker jag förstås inte avslöja. Men det som undan för undan kommer fram är en riktigt otäck historia. Lisa Jewell har skrivit en mycket spännande berättelse. Ju längre in jag kom i den, desto svårare hade jag att lägga ifrån mig boken. Jag kan verkligen rekommendera denna bok till dig som gillar otäcka hemligheter.



måndag 4 december 2017

Ensam i Paris

Det publiceras en del titlar, som kategoriseras som feelgood-romaner, men som jag inte alls får någon "good feeling" av. Gemensamt för dessa berättelser, har jag kommit fram till, är att huvudpersonerna och deras vänner svär ganska mycket och använder i vissa fall ett relativt grovt språk. Även om ett sådant språkbruk är helt normalt bland somliga människor i verkliga livet, har jag märkt att jag inte vill möta ett sådant språk i böcker. Det blir oftast inte många sidor lästa i de romaner, där karaktärerna pratar så.


Omslag: Sara Acedo.

Vart vill jag då komma med detta? Jo, en författare, som verkligen använder språket väl i sina feelgood-berättelser, är Jojo Moyes. Hennes böcker har jag alltid tyckt mycket om. De kan innehålla både sorg och svåra upplevelser, men också skänka en "good feeling". Hon har tyvärr inte kommit med någon ny roman på ett tag. I stället har en mycket trevlig samling korta berättelser blivit publicerad.

Ensam i Paris och andra historier är namnet på novellsamlingen. Översättningen till svenska har Helen Ljungmark gjort. Samlingen innehåller dels flera noveller och dels två kortromaner. Alla är de lika läsvärda och det går inte att favorisera någon av dem framför de andra. Men en sak är lite extra rolig. Om du har läst Jojo Moyes Sophies historia, kommer du att känna igen både Sophie och Liv i kortromanen Smekmånad i Paris. I kortromanen kommer du att möta de båda kvinnorna flera år före de händelser som utspelar sig i romanen.

Om du är som jag, och föredrar svordomsfria feelgood-berättelser, kan jag varmt rekommendera Ensam i Paris. Jojo Moyes är och förblir en riktig stjärna i genren. Hon kan konsten att framkalla en "good feeling".



måndag 27 november 2017

Årets svenska fackbok ...

... blev inte alls någon av dem jag höll tummarna för. Men biografin om Ester Brenda Nordström, Ett jävla solsken, kommer att bli väldigt spännande att läsa. Jag är mycket sugen på den, särskilt efter att ha läst Esters egen skildring av livet som piga.


Omslag: Emilie Crispin Ekström.


Fotograf: Helén Karlsson.

Grattis till Fatima Bremmer, som skrivit Ett jävla solsken!



Augustprisgalan

I kväll är det dags för Augustpriset att delas ut i de tre kategorierna Årets svenska barn- och ungdomsbok, Årets svenska fackbok och Årets svenska skönlitterära bok. Dessutom delas förstås Lilla Augustpriset ut. Läs mer om de nominerade titlarna genom denna länk.



Om du, liksom jag, inte kan vara på plats vid galan i Stockholm, kan du följa prisutdelningen här:





Ikväll klockan 17.30 är det dags! Då får jag se om någon av de båda titlar jag håller tummarna för blir pristagare. 



söndag 26 november 2017

Nära fåglar

Oj, vilken läsupplevelse jag fick av Nära fåglar! Det är en helt fantastisk bok för alla som gillar fåglar, oavsett om man har ett alldeles nyväckt (eller rentav oväckt) intresse eller är erfaren skådare. Roine Magnusson har tagit mycket fascinerande bilder och Mats Ottosson och Åsa Ottosson står bakom texten.


Omslagsbild: Roine Magnusson.

Nära fåglar handlar om många olika sorters fåglar och den innehåller väldigt många vackra och speciella bilder. Därför tänkte jag att jag nog skulle läsa ett avsnitt och kanske återkomma vid ett senare tillfälle och läsa ytterligare avsnitt. Detta för att hinna smälta all information. Men så blev det inte alls – tvärtom! Jag blev så fängslad att jag faktiskt sträckläste boken. Det är ett riktigt gott betyg!

I Nära fåglar får du inte lära dig mått på vingbredder eller andra liknande faktauppgifter. Inte heller finns samtliga arter som är möjliga att se i Sverige med. Däremot får du veta så många andra fascinerande saker, som normalt inte brukar stå i vanliga uppslagsböcker om fåglar. Det handlar om de olika arternas beteenden, hur de lever, om de har några speciella vanor och andra spännande saker. Allt detta presenteras i kärleksfulla, lättlästa texter. Extra roligt är att till varje presenterad fågel har en helt "vanlig" människa fått berätta varför just han eller hon vurmar lite extra för just den arten.

Bilderna är ett kapitel för sig. Dels finns det bilder på många fler arter än som presenteras i text. Dels är dessa bilder tagna i en mycket speciellt anpassad miljö – allt för att skrämma fåglarna så lite som möjligt, men ändå få fram deras eget rörelsemönster så väl som möjligt. I boken kan man läsa mer om hur det gick till att fotografera fåglarna. Bilderna kan man fastna vid och betrakta länge. Fåglarnas färger och fjäderdräkt framträder på ett alldeles särskilt och tydligt sätt. Texterna kompletterar och förklarar hur det kommer sig att vissa fåglars färger kan variera och skifta i olika nyanser.

Nära fåglar är verkligen en bok att återkomma till, för att om och om igen fascineras av såväl bild som text. Den inbundna versionen är en perfekt så kallad "coffee table"-bok – en bok att ha liggande framme på soffbordet så att vem som än kommer på besök kan bläddra och njuta av text och bild. Men när man vill (sträck)läsa texten är pdf-versionen att föredra, tycker jag. Både text och bild är mycket njutbara i en surfplatta. Då kommer fotografiernas färger fram riktigt fint.

Nära fåglar är nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok. I morgon kväll är det dags för den stora galan, då pristagarna avslöjas. I ett tidigare inlägg skrev jag att jag håller tummarna för Hédi Fried och hennes nominerade bok Frågor jag fått om Förintelsen. Idag är jag glad att jag har två tummar, för jag vill hålla den ena för Hédis bok och den andra för Nära fåglar. ;-)



lördag 25 november 2017

Belgravia

Jag läste denna bok tidigare under hösten, eftersom den skulle diskuteras i bokcirkelchatten, som jag är med i då och då. Jag kände inte till Belgravia sedan tidigare, men lockades av beskrivningen. Författaren, Julian Fellowes, är mannen bakom den populära TV-serien Downton Abbey. Belgravia, som utspelar sig i 1800-talets London, är översatt till svenska av Pia Printz.


Omslag: Anna Levahn.

Jag blev inledningsvis lite förvirrad då jag började läsa Belgravia. Det är nämligen så att en person, som jag uppfattade som huvudperson, dör ganska tidigt. Efter bara ett kort tag dör ytterligare en person, som jag också uppfattade som huvudperson. Tala om mystisk inledning, tänkte jag. Vad skulle nu hända i resten av boken, då båda "huvudpersonerna" är döda?!

Ganska snart kunde jag dock konstatera att det går utmärkt att skapa en både spännande och gripande berättelse, trots att två viktiga människor dör redan i början. Dessa två hade nämligen sina hemligheter.

De båda döda personernas familjer lever under helt olika omständigheter; den ena familjen är mycket rik och väl ansedd i London. Den andra familjen är snarast sedd som uppkomlingar, som försöker verka både rika och snoffsiga, vilket inte ses med blida ögon bland de anrika familjerna. De två döda människorna tillhörde förstås varsin av dessa båda familjer. Men kärleken känner inga sådana gränser, som andra försöker sätta upp. Det får dock konsekvenser om man försöker bryta mot normerna och de oskrivna reglerna i dessa sammanhang. Just dessa konsekvenser blev särskilt påtagliga för den döda kvinnan och hennes familj.

Många år efter att de båda turturduvorna dött, inträffar en serie saker, som gör att de gamla, väl fördolda hemligheterna nystas upp igen. Mycket spännande, måste jag säga! De båda familjerna har mer gemensamt än de anar. Emellanåt får man också en glimt av vad som händer i det gamla London; hur man bygger och expanderar. Detta är verkligen en bok för dig som både gillar brittiska historiska miljöer och gamla familjehemligheter.




PS Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta i bokchatten för Belgravia, men gå gärna till Millas hälsoblogg och Bokmumriken och läs vad de tyckte om boken. DS

tisdag 21 november 2017

Min mammas hemlighet

Min mammas hemlighet är en mycket välskriven, spännande och gripande bok för dig som gärna läser om familjehemligheter. Jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig Nikola Scotts debutbok. Den är översatt till svenska av Ingmar Wennerberg.


Omslag: Åsa Björck.

Trots yttersta goda förutsättningar har Addie valt ett icke-akademiskt yrke, till sin mammas stora förtvivlan. Att den nu 40-åriga Addie är lycklig som konditor är inte relevant. Detta faktum är en av många orsaker till att relationen mellan mor och äldsta dottern Addie inte har varit särskilt bra under årens lopp. Åtminstone sett ur Addies ögon. Hon upplever att de båda framgångsrika yngre syskonen alltid stått högre i moderns gunst. När modern plötsligt dör i en trafikolycka står Addie utan möjlighet att reda upp relationen.

Med tanke på detta är det kanske inte så konstigt att Addie drar sig lite för att på lillasysterns initiativ hedra ettårsdagen av moderns bortgång. Deras far har under året dragit sig inom sitt eget skal, och den normalt så goda kontakten mellan honom och Addie är borta. Som om inte detta vore nog, står plötligt en främmande kvinna på trappan till föräldrahemmet. Hon hävdar att hon är dotter till Addies mor. När den främmande kvinnan visar upp en del dokument som bevis, inser Addie att hon själv och kvinnan skulle vara tvillingar. Om det nu är sant det som kvinnan påstår.

Addie konfronterar sin far, som dessvärre faller ihop i en hjärtattack. Med fadern på sjukhus och den främmande kvinnan i hälarna, tvingas Addie att på egen hand ta till sig information som vänder hela hennes liv upp och ner. Frågorna är många och det är svårt att finna svaren. Varför har föräldrarna ljugit om när de gifte sig? Varför har ingen berättat om Addies tvillingsyster? Varför har Addie inte fått växa upp tillsammans med denna syster?

Parallellt med att Addie och hennes tvillingsyster tillsammans söker sitt ursprung, får läsaren ta del av den unga Elizabeths dagbok. Sommaren 1958 fyller hon 17 år och då börjar hon skriva om sina upplevelser och tankar. Den sommaren innehåller den största sorg, men också stor glädje för henne. Det är en sommar som för alltid kommer att förändra hennes liv på så många sätt.

Min mammas hemlighet är så spännande att jag inte kunde låta bli att sträckläsa den. Elizabeths öde är så gripande och hemskt. Personerna och platserna i boken är fiktiva, men det värsta är att mycket av det som Elizabeth råkar ut för har hänt på riktigt. Nikola berättar i slutet av boken om bakgrunden. Berättelsen tar en oväntad vändning på ett ställe. Jag riktigt hajade till när det kom fram vem Harry egentligen var. Men jag tänker inte avslöja detaljerna om detta. ;-) Gillar du den här typen av böcker, måste du bara läsa Min mammas hemlighet. Men se till att du har gott om tid så att du kan sträckläsa om du vill – och kanske en ask pappersnäsdukar till hands.



fredag 17 november 2017

Victoria

En del böcker jag läser är så intressanta att de väcker min nyfikenhet att få veta mer. Så var det med Victoria. Jag hann inte läsa många sidor förrän jag ville veta mer om denna långvariga regent på den brittiska tronen. Daisy Goodwin har både gjort utmärkt research och skapat en intressant och gripande berättelse i romanform om drottning Victorias första tid som regent. Maria Store har gjort översättningen till svenska. 


Omslag: Anna Levahn.


Den 19 juni 1837 var hon tonåring.
Den 20 juni 1837 var hon drottning.

Bara de här två meningarna, hämtade från förlagets beskrivning av boken, väckte stor nyfikenhet hos mig. Var Victoria så ung när hon tillträdde tronen? Hur klarade hon detta?

Genom att fortsätta läsa Victoria fick jag veta mycket om drottningens första tid på tronen. Boken är visserligen skriven i romanform, vilket betyder att dialoger knappast är ordagrant återgivna. Men författaren har fördjupat sig i åtskilliga dokument från tiden, bland annat i Victorias dagböcker, vilket ger berättelsen stor trovärdighet. Dessa dagböcker omfattar 43000 sidor och täcker drottningens hela regenttid om 70 år.


Drottning Victoria år 1845, målad av Alexander Melville.

Det kan verkligen inte ha varit lätt att vara en så ung kvinna och på samma gång nybliven regent. När dessutom drottningmoderns privata rådgivare också vill snika åt sig mer makt genom att försöka bli Victorias rådgivare förstår man att den unga regenten hade en del att kämpa emot. Men hon tycks ändå ha haft en del skinn på näsan. Hon skaffar sig en förebild i form av drottning Elizabeth I och utser på egen hand premiärministern till rådgivare.

Trots detta får hon tampas med ”allas” uppfattning om att hon bör gifta sig med sin kusin Albert. Själv vill hon vänta med äktenskap eller kanske helt följa i sin förebilds fotspår och inte gifta sig alls. Dessutom är det hon själv som måste fria, om det ska bli något bröllop. Ingen man får nämligen fria till den brittiska drottningen. Hur det går med den saken är välkänd historia. Trots att både Victoria och Albert inte var så intresserade av varandra från början, ändras detta och de lever lyckliga tillsammans. Men det är en helt annan historia, som inte ryms i denna bok. Victoria är en mycket läsvärd bok, som jag verkligen vill rekommendera. 



måndag 13 november 2017

Det tyska huset

Jag har alltid gillat Arnaldur Indri∂asons deckare, som utspelar sig i Islandsmiljö. Därför hade jag förstås höga förväntningar på den hans senaste bok; Det tyska huset. Den är översatt till svenska av Ingela Jansson.


Omslag: Miroslav Sokcic.

En handelsresande hittas mycket brutalt mördad. Det ser i princip ut som att han har blivit utsatt för en regelrätt avrättning i sitt eget hem. På grund av detta dras misstankarna snabbt mot de arméstyrkor från både Storbritannien och USA, som använder Island som bas under andra världskriget då boken utspelar sig.

Den isländske polisen Konrad Flóvent får hand om fallet trots att han är ganska ny. Militären vill dock ha insyn i utredningen och sänder Thorson, en ung kanadensare med isländsk bakgrund, som hjälp och som "spion". Den högsta arméledningen vill nämligen veta precis hur det går och de vill helst ta över hela fallet själva.

Flóvent kämpar på med utredningen. Det kommer dock som en stor överraskning då man uppdagar att man dragit förhastade slutsatser om den dödes identitet. Då blir det ännu fler pusselbitar som behöver läggas för att lösa fallet. Frågan är om det kan handla om avancerat spionage, eller rentav kontraspionage, eller om det "bara" är ett svartsjukedrama, som är orsak till mordet.

Jag kan inte påstå att detta är en av Arnaldurs bättre böcker. Visst är Det tyska huset spännande, men jag upplever också att den under långa delar går ganska trögt framåt. Det är väldigt mycket "prat", både i form av samtal och förhör, som leder till att fallet till sist blir löst. Men dessa samtal känns många gånger onödigt långa genom diverse upprepningar. För övrigt tycker jag också att översättaren har gjort fel då hon använder verbet "fotade" (i betydelsen fotograferade) i stället för något mera tidstypiskt. Men det sistnämnda ska inte ligga Arnaldur till last förstås. Min uppfattning är att om du aldrig har läst något av Arnaldur Indri∂ason tidigare, bör du börja med hans förra deckarserie, i vilken Erlendur Sveinsson löser fallen. Den gör honom mer rättvisa, tycker jag.



söndag 12 november 2017

När kriget kom till Lyckhem

Britt-Marie Mattsson har skrivit en bok baserad på verkliga personer och händelser. När kriget kom till Lyckhem handlar om författarens farföräldrar, Frida och Oskar, och deras emigrerade syskon.


Omslag: Mattias Boström.

Frida och Oskar har själva byggt Fridhem i Bohuslän, där de bor i stor harmoni och i sällskap av Fridas gamla mor. Då första världskriget bryter ut känns det som att kriget mullrar på avstånd. Men med ransonering av förnödenheter kommer verkligheten ikapp. En dag upplever paret även den chockerande upplevelsen av att en död sjöman flyter i land vid deras kust. Slaget vid Skagerrak har skördat så många som 8000 döda. Då känns det som att kriget kryper mycket nära inpå.

Frida och Oskar brevväxlar med syskonen, som emigrerat till USA. Flera av Fridas bröder har slagit sig ner i Chicago, där de arbetar under mycket svåra förhållanden i stålindustrin. I breven hem till Sverige försöker de ändå hålla skenet uppe. Frida anar att det finns en baksida, då hon ser hur en av bröderna blir allt mer medtagen för varje bild som sänds hem.

USA dras inte in i kriget förrän ganska sent. Fridas brorson, som tagit värvning innan dess, blir naturligtvis skickad till Europa och Västfronten. Oron för honom är förstås stor på båda sidorna av Atlanten.

Britt-Marie Mattsson har skrivit en gripande skildring av ett historiskt skeende. Genom hennes penna får läsaren lära känna en hel släkt och följa deras öden, känslor och reaktioner på det som händer i världen. Det är en sorglig bok med tanke på vad som inträffar (jag tänker dock inte avslöja precis hur det går), men det finns också hopp. Vill du läsa om verkliga människoöden från tiden för första världskriget är detta en bok för dig.



fredag 3 november 2017

Återstoden av dagen

När det stod klart att Kazuo Ishiguro är årets Nobelpristagare i litteratur konstaterade jag att jag aldrig läst någon av hans böcker. Jag blev nyfiken på att läsa någon av hans titlar och föll för Återstoden av dagen, i översättning av Annika Preis. Ju mer jag läste i denna bok, desto tydligare blev det för mig att jag kände igen den och att den inte inte alls var ny för mig. Lite konfunderad grubblade jag på om jag hade läst denna bok ändå. Sedan insåg jag att jag helt enkelt hade sett filmen då den kom på 90-talet, men sedan helt glömt den.


Omslagets oljemålning är gjord av Jon Holm,
formgivningen av Paulin Elm.

I Återstoden av dagen får man sakta men säkert lära känna butlern Stevens. Tiden är mitten av 1950-talet. Det anrika brittiska godset Darlington Hall, där Stevens tjänstgjort så länge, har fått en ny ägare – en amerikan. Denne amerikan för med sig nya vindar in i det gamla herresätet. På så vis får Stevens för första gången i sitt liv möjlighet att ta semester. Då Stevens ger sig ut på sin bilresa genom det engelska landskapet med Cornwall som mål, får han, och därmed också läsaren, tillfälle att blicka tillbaka på livet så som det tett sig på Darlington Hall.

Stevens är en riktig karriärist inom butlerskrået. Ingen skulle kunna vara mer hängiven plikten än han. Han är alltid korrekt – även när han för sig själv tänker tillbaka på livet. Men denna hängivenhet har ett pris. För läsaren står det sorgligt tydligt hur mycket Stevens har förlorat genom åren. Bilsemestern tycks även få fjällen att falla från Stevens ögon, men det är klart att det är smärtsamt att inse sanningen om sin gamla husbonde lord Darlington. För att inte tala om hur det hade kunnat bli mellan Stevens och miss Kenton.

Sakta med säkert får man klart för sig vad som hänt på Darlington Hall. Det är ett sorgligt levnadsöde som tecknas mycket gripande och läsvärt. Jag blev väldigt sugen på att se filmen igen, nu när jag läst boken.



onsdag 1 november 2017

Dyrgrip

Att riktigt gamla böcker, så kallade preeböcker, kan vara riktigt dyra visste jag ju. Beroende på ålder och skick kan de kosta många sköna tusenlappar. Men att en alldeles ny bok kunde kosta över 20 tusen kronor var en överraskning. 




Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur förra året. Hans tal i samband med detta har nu blivit publicerat i bokform. Man kan skaffa denna bok som ebok på engelska. Vill man lyxa till det kan man köpa en signerad pappersbok. I så fall får man punga ut med ungefär motsvarande 21000 kronor. Men då får du också en sällsynt bok, eftersom denna version endast ges ut i en mycket begränsad upplaga om etthundra exemplar. Läs mer hos Svenska Dagbladet



tisdag 31 oktober 2017

Mer om Döstädning

Jag skrev om den utmärkta boken Döstädning häromdagen. Om du blev nyfiken på Margareta Magnusson, bokens författare, kan jag rekommendera läsning av Sydsvenska Dagbladets artikel om henne.


En upplaga på engelska av Margaretas bok.

Du vet väl att Margareta Magnussons begrepp "döstädning" heter "Swedish death cleaning" på engelska. Googlar man det, så märker man hur populär hennes bok är i många länder. Roligt!



lördag 28 oktober 2017

Döstädning

Vet du vad döstädning och dödstädning är? Om inte bör du snarast läsa Margareta Magnussons mycket fina och tänkvärda bok Döstädning: ingen sorglig historia.



Omslag: Lotta Kühlhorn.

Margareta ger sin syn på hur man kan förhålla sig till alla sina saker innan man lämnar detta jordeliv. Hon förklarar tydligt varför man bör överväga att döstäda själv i stället för att låta någon annan utföra en dödstädning efter att man dött. 

Att döstäda är att ta hänsyn till, samt underlätta för, sina anhöriga. Då ser man till att gå igenom sina saker själv innan man dör. Man sorterar, slänger, skänker och säljer så att det blir desto enklare för den som ska ta hand om dödsboet, det vill säga dödstädningen, när den dagen kommer. På köpet får man själv en roligare tillvaro, eftersom man inte behöver ägna sig åt diverse prylvård och prylförvaring under resten av sin levnad. Uppkommer behovet att flytta till en mindre bostad har man också fördelar av sin döstädning, eftersom man redan gjort sig av med många onödiga grejor. 

Låter detta trist och jobbigt? Det blir det inte om du läser Margaretas bok. Med lågmäld humor, varvat med allvar, berättar hon om sina egna erfarenheter och ger sina tips om hur man kan organisera sin döstädning. Man blir verkligen inspirerad att sätta igång! Margareta betonar också att döstädning kan ta tid, särskilt om man börjar i ”fel ände”. Därför är det viktigt att dels börja med ”rätt saker” och att dels se till att leva också fastän man döstädar. Döstädning är en bok full av kloka tankar och tänkvärda förhållningssätt. Läs den, föreslår jag!



tisdag 24 oktober 2017

Finns de som eböcker? ...

... det är en av de saker jag börjar grubbla på då jag hör vilka titlar som blivit nominerade till årets Augustpris. I år visste jag genast då jag hörde titeln att den finns som ebok. Hédi Frieds bok Frågor jag fått om Förintelsen läste jag nämligen i somras – givetvis som ebok.


De flesta av årets nominerade författare.
Bakre raden: Isabelle Ståhl, Klas Östergren, Roine Magnusson, Per Wirtén,
Per Gustavsson, Johan Svedjedal, Sven Olov Karlsson, Mats Ottosson,
Johannes Anyuru, Jörgen Gassilewski.
Mellersta raden: Lisa Heyder, Hédi Fried, Johanna Nilsson, Åsa Ottosson,
Fatima Bremmer, Jenny Tunedal.
Främre raden: Elin Nilsson, Sigrid Combüchen, Johanna Thydell.
Frånvarande: Emma Adbåge, Lena Ollmark, Sara Lundberg.
Foto: Sören Andersson.

Om du också undrar om de nominerade böckerna finns som eböcker, får du svaret här. Klickbar titel betyder att den finns som ebok.


Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok

Om dagen tar slut, skriven av Lisa Hyder och illustrerad av Per Gustavsson

Fågeln i mig flyger vart den vill, skriven av Sara Lundberg

Anrop från inre rymden, skriven av Elin Nilsson

För att väcka hon som drömmer, skriven av Johanna Nilsson

Den förskräckliga historien om Lilla Hon, skriven av Lena Ollmark och illustrerad av Per Gustavsson

Dumma teckning!, skriven av Johanna Thydell och illustrerad av Emma Adbåge


Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok


Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, skriven av Sigrid Combüchen

Hastigheten, skriven av Jörgen Gassilewski

Just nu är jag här, skriven av Isabelle Ståhl

Rosor skador, skriven av Jenny Tunedal

I en skog av sumak, skriven av Klas Östergren


Nominerade till Årets svenska fackbok


Frågor jag fått om Förintelsen, skriven av Hédi Fried

Brandvakten, skriven av Sven Olov Karlsson

Nära fåglar, fotografier av Roine Magnusson, text skriven av Mats Ottosson och Åsa Ottosson

Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater, skriven av Per Wirtén


Vilka av dessa titlar har du läst? Vilken skulle du vilja läsa? Själv blir jag väldigt intresserad av att läsa biografin om Ester Blenda Nordström. Jag läste hennes En piga bland pigor i våras och tyckte den var väldigt intressant. Nära fåglar tänker jag också ta mig en titt på. Värt att notera är att den är utgiven som pdf, och lämpar sig antagligen bäst att läsa i till exempel en iPad. Dels för de fina fotografiernas skull och dels för att formatet inte gör sig så bra i små skärmar.

Om jag ska tycka till om vem som ska utses som pristagare, så har jag en klar åsikt i åtminstone fackbokskategorin. Jag tycker att Hédi Fried bör få priset. Hennes bok är mycket viktig i dessa tider. Du har väl läst hennes böcker? Om inte, kan det vara dags nu, tycker jag. Jag håller tummarna för Hédi Fried som pristagare i år!



fredag 20 oktober 2017

Nyårsfesten

Idag är det Lättlästdagen och då skulle även jag vilja slå ett slag för de lättlästa böckerna. En gripande och tänkvärd lättläst bok är Nyårsfesten. Den är skriven av Ann-Charlotte Ekensten – en författare som verkligen skrivit många fina lättlästa böcker för både barn och unga. Särskilt hennes serie Emmas liv ligger mig varmt om hjärtat.




Elins mamma är allvarligt sjuk och ligger på sjukhuset. Elin brukar vara där varje dag, eftersom familjen vet att mamman inte kommer att överleva sin sjukdom. Men Elins bror uppmuntrar henne att göra något annat också. Därför ska hon gå på nyårsfest. Elin funderar på att det egentligen är galet att hon går ut och roar sig när hennes mamma snart kommer att dö. Men hon behöver faktiskt tänka på annat också, till exempel på Markus som kommer till festen.

Ann-Charlotte Ekensten fick denna berättelse publicerad under sitt debutantår 2014, och redan då visade hon att hon verkligen kan skriva engagerande, gripande och tänkvärt för unga. Det är lätt att tänka sig in i Elins situation, både vad gäller mammans sjukdom och hennes eget behov av distraktion. Elins dilemma är på sätt och vis ålderslöst. Kan både sorg och glädje få plats i ens liv på samma gång? Får man roa sig mitt i sorgen? Känner du en tonåring eller ung vuxen, som helst läser lättläst, kan kanske Nyårsfesten vara en bok att tipsa om.



måndag 16 oktober 2017

Den sorglöse hemsamariten

Detta är verkligen en bok för alla som var unga på 1980-talet! Referenserna är många inom vitt skilda ämnesområden. Skulle det vara så att du "längtar tillbaka" till denna tidsperiod, kan jag rekommendera dig att läsa Mikael Bergstrands Den sorglöse hemsamariten.


Omslag: Eric Thunfors.

Matz Zern hette tidigare Mats Andersson. Han har som mål att slå världen med häpnad och därför bytte han efternamn och stavning av förnamnet. Men att slå världen med häpnad är knappast något man gör i Skåne, resonerar Matz. Alltså är han nybliven invånare i Stockholm. 

Matz är en riktigt dryg typ inledningsvis. Han har ingen bostad i huvudstaden utan flyttar från den ena flickvännen till den andra, efterhand som endera han själv eller tjejen tröttnar. Han låter sig försörjas av dessa unga kvinnor, eftersom han inte "har tid" att jobba på ett vanligt jobb. Han "jobbar" ju på att bli berömd gubevars! Utseendet har han verkligen för sig – för att inte tala om smak för dyra vanor.

Efter ett antal månader som snyltare blir Matz till sist ändå tvungen att börja försörja sig själv. En bransch, inom vilken det är lätt att få jobb, är hemtjänsten. Matz går hem till olika pensionärer och hjälper dem med allt möjligt. Han gör det ofta på sitt eget sätt och det blir för det mesta riktigt bra. Stackars Sture, som älskar minigolf, får nästan aldrig komma ut och spela. Det har hans elake gode man bestämt. Matz hittar ett knep för att komma runt detta och tar i smyg med sig Sture ut.

Redan under snyltartiden fick Matz upp ögonen för Carina – en litteraturstuderande ung kvinna. Hon genomskådar honom dock och ger honom nobben. Senare kommer dock deras vägar att korsas igen, fast denna gång under om möjligt ännu sämre förhållanden. Frågan är om Matz någonsin kommer att få en chans att visa sitt rätta jag för Carina.

Drömmen om att slå världen med häpnad lever fortfarande kvar. En dag får Matz chansen. Men strax innan det stora genombrottet ställs han inför ett dilemma; ska han rädda Sture undan en katastrof eller ska han satsa på sin egen berömmelse på bekostnad av Stures väl och ve?

Den sorglöse hemsamariten är en bok som växer – och det gör Matz också (som tur är). Från att ha varit en riktigt irriterande typ blir han intressant även för läsaren. Och som jag skrev inledningsvis; referenserna till 80-talet är många, riktigt många. Det handlar om allt från mat till musik, kändisar och politik. En perfekt bok för dig som gillar detta decennium, men även för dig som gillar att läsa om någons personliga utveckling.



lördag 14 oktober 2017

Ebokmomsen i Norge

Man kan bara konstatera att det är synd om de norrmän som gillar eböcker. Den norska regeringen har nämligen bestämt sig för att behålla den nuvarande nivån på ebokmomsen även framöver. 




Pappersböcker i Norge har en moms på 0 procent, medan eböckerna har 25 procent. Det är alltså denna orättvisa skillnad i momssättning, som den norska regeringen nu bestämt ska fortsätta. Verkligen tråkigt! Hoppas att den svenska regeringen inte beslutar något liknande, utan utgår från att en bok är en bok oavsett format.




fredag 13 oktober 2017

Hemligheternas skafferi

Jag har inte läst någon av Caroline Säfstrands böcker förut. Men hennes tredje bok, som jag nyligen avnjöt, gav definitivt mersmak. Den heter Hemligheternas skafferi


Omslag: Anders Timrén

Ina är en kvinna, som åldersmässigt befinner sig mitt i livet. Hon är gift, har ett engagerande jobb som psykolog och en flott bostad i Helsingborg. Allt ser på ytan mycket perfekt ut. Men Ina bär på hemligheter, både från sitt förgångna och i nutiden. Hon har fått veta att hon är allvarligt sjuk i cancer, men detta faktum döljer hon för sin make. Däremot får sjukdomen henne att fundera på de fragmentariska minnesbilder hon har från sin barndom. Under dramatiska omständigheter får Ina i sina händer ett brev. Detta skall hon lämna personligen till adressaten på Ven. Resan dit väcker konstiga minnen. Ina har bott där i sin tidiga barndom. Men varför minns hon inte ön ordentligt? Resorna till Ven blir fler och fler. Maken får ingenting veta, men misstänker att något är fel. På Ven möter Ina människor som undan för undan bidrar till ökad insikt om det förflutna. 

När Ina dött, lämnar hon efter sig en nyckel till ett hus på Ven. Hennes make Erik är konfunderad över detta ”arv”, men åker dit. I huset finns ett korsord, som Ina har konstruerat. Erik sörjer och löser korsordet om vartannat. På samma gång träffar han och lär känna en samling något udda människor. De har alla samröre med Inas sista tid. Pö om pö inser Erik att de alla förekommer i Inas korsord. Detta korsord döljer hennes hemligheter. Hur hänger allt samman? Vad har Ina egentligen varit med om?

Hemligheternas skafferi är en både spännande och gripande bok. Det var svårt att lägga den ifrån sig, för det är ju klart att jag som läsare också vill ha reda på Inas hemligheter. Det är i flera avseenden en sorglig historia, men den visar också att livet kan ta nya vägar när man minst anar det. Erik får överraskningar som han knappast kunde föreställa sig före Inas sjukdom. Det är också roligt att Ven får en sådan betydande roll i boken. Endast en gång har jag varit där. Boken påminde mig om hur fint där är och fick mig att vilja åka dit igen. Jag kan verkligen rekommendera Hemligheternas skafferi. Jag kommer definitivt att läsa Carolines övriga böcker. 




torsdag 12 oktober 2017

Jag testar en ny app

En app för att kunna blogga från telefonen är alltid bra att ha, tänkte jag. Därför testar jag nu en, som verkar lovande.



Söt anka! Man måste trots allt prova hur det fungerar att publicera bilder också.



En geting vid namn Lucius Malfoy

Tom Saunders, som är entomolog på Nya Zeeland, tycker att getingar i största allmänhet fått oförtjänt dåligt rykte. När han nu hittade en alldeles ny sorts geting, tyckte han därför att han skulle döpa den efter en figur i böckerna om Harry Potter.


Getingen Lusius Malfoyi. Fotograf: Tom Saunders.
Getingen Lusius Malfoyi. Fotograf: Tom Saunders.

Lucius Malfoy blev namnet han valde. Först blev jag mycket förvånad, eftersom Lucius står på de ondas sida. Vad menade Tom Saunders med detta val om han nu ville få människor att förstå getingens goda sidor?

Jo, Tom förklarar sitt val med att Lucius Malfoy visserligen är ond i böckerna. Men på slutet inser han sitt misstag och försöker bättra sig. Han får förlåtelse för det han gjort. Tom hoppas att människor ska lära sig mer om getingarna och förstå att de allra flesta av dem är snälla och nyttiga insekter. På så sätt skulle även getingen bli förlåten för det onda vissa (egentligen bara några få) av dem gjort. 

Tom menar att mänskligheten ännu inte vet allt om insekter i största allmänhet och getingar i synnerhet. Men att de är mycket viktiga för livet på jorden står helt klart. Läs gärna mer om getingen Lusius Malfoyi i denna artikel i The Guardian.



tisdag 10 oktober 2017

Saknar du bokmässan? – del 3

Det finns ingen anledning att hänga läpp för att bokmässan i Göteborg är slut. Nu hägrar en ny mässa.  Om bara en månad slår nämligen den danska bokmässan Bogforum upp sina portar.



Fredagen den 10:e november är det dags, och sedan pågår mässan under både lördagen och söndagen. Platsen är Bella Center, som ligger strax utanför Köpenhamns centrala delar. Det är väldigt lätt att åka dit med Öresundståg från södra Sverige. 

Programmet fylls på hela tiden. En av de spännande punkterna är att det nya bokbloggarpriset delas ut under fredagen den 10/11. Danish Book Blog Award började delas ut 2016. Du kan läsa mer, och även rösta på de nominerade bloggarna på DBBA's hemsida.




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...