söndag 20 augusti 2017

Internationella fyrdagen 2017

Under helgen som gått har Internationella fyrdagen firats runt om i landet med olika aktiviteter vid många fyrar. För den som av något skäl inte har möjlighet att besöka en fyr i verkliga livet, finns alltid chansen att med hjälp av böcker få en inblick i hur livet kunde gestalta sig vid och i en fyr. Böcker är verkligen bra på så många sätt! :-)


Linsapparaten i sin lanternin på Falsterbo fyr. Fotograf: Herr Bokskorpion.

Jag har själv inte haft möjlighet att besöka någon fyr just denna helg, men vill gärna reprisera ett par av mina tidigare fyrboktips. Dessutom har jag ett nytt tips.

En mycket gripande bok, som utspelar mitt under den tid då fyrarna fortfarande var bemannade av fyrmästare, är Fyren mellan haven. Man har gjort film av denna bok, och jag kan varmt rekommendera bådadera.

I boken By Book or by Crook utspelar sig handlingen i nutid. I den fiktiva berättelsen är fyren bebodd; inte av en fyrmästare utan av en bibliotekarie. Bodie Island Lighthouse inrymmer nämligen ett bibliotek och dessutom en tjänstebostad åt en av de anställda. Men livet som fyrbibliotekarie är inte särskilt lugnt – ett mord inträffar och några mycket dyrbara böcker försvinner!


Fyren på Eilean Mòr. Fotograf: Marc Calhoun.

Jag har alldeles nyss läst ut Peter Mays spännande deckare Coffin Road. Även i denna bok figurerar en fyr, nämligen Flannan Isles Lighthouse på ön Eilean Mòr. Jag kommer att berätta mer om boken i en kommande recension. Idag vill jag bara nämna att Peter May skriver om en verklig, historisk händelse i sin bok, nämligen att tre fyrvaktare försvann spårlöst från fyren år 1900. Deras kroppar återfanns aldrig och försvinnandet gav upphov till åtskilliga mer eller mindre fantasifulla förklaringar; allt från att de skulle ha mördat varandra till att de blivit bortförda av endera spioner eller ett spökskepp. I mer modern tid har det framkastats teorier om att männen blivit nedspolade i havet av en gigantisk våg – en form av naturkraft som lätt uppstår, och inte är alltför ovanlig, vid höga branta klippor som de på Flannan Isles.



Vill du ha fler fyrboktips, finner du sådana på min särskilda sida för Fyrar i litteraturen. Jag kan också rekommendera ett besök hos Millas Hälsoblogg. Just idag har hon publicerat väldigt fina bilder av gotländska fyrar samt information om dem. En av dem kan man till och med bo i! :-)



lördag 19 augusti 2017

Ung kvinna saknad

Gillar du spännande böcker utan en massa underhållningsvåld? Då tror jag att du skulle gilla Ung kvinna saknad. Den är skriven av Claire Douglas och översatt till svenska av Carla Wiberg.




För nästan tjugo år sedan var Francesca och Sophie unga vuxna och bästa väninnor. De hade en fin sommar tillsammans, efter att inte ha setts så mycket under de föregående tre åren då de studerade på varsitt håll. Men sommaren slutar i tragedi – Sophie försvinner spårlöst! Det enda hon lämnar efter sig är en ensam sko på den gamla, farliga piren. I en liten kustort som Oldcliffe-on-Sea väcker försvinnandet naturligtvis både oro och upprörda känslor. Men polisen drar slutsatsen att Sophie av någon anledning fallit i vattnet och drunknat. Francesca och hennes familj flyttar från det lilla samhället och under åren som går bygger hon upp en framgångsrik karriär på de hotell som familjen driver.

Plötsligt en dag, blir Francesca kontaktad av Sophies bror. Man har hittat en likdel i en stövel som flutit iland vid Oldcliffe. Detta fynd kan möjligen ge en ledtråd till vad som hände Sophie. Hennes bror får nytt hopp om att få klarhet i vad som egentligen ledde till försvinnandet. Han vill ha Francescas hjälp att lösa gåtan, vars svar han är övertygad döljs bland de människor som Sophie och Francesca umgicks med den där sommaren för drygt nitton år sedan.

Motvilligt tar Francesca ledigt från sitt hektiska jobb och reser tillbaka till orten där hon och Sophie växte upp. Hon har inte satt sin fot där under de år som gått. Men även hon vill gärna veta vad som hände väninnan. Eller vill hon det? Väl på plats i Oldcliffe tycks det som att någon försöker skrämma henne till tystnad. Finns det någon som vet precis vad som hände den där sommaren? Är det rentav någon som är inblandad i Sophies försvinnande? Någon som nu vill att sanningen ska fortsätta döljas?

Ung kvinna saknad är verkligen spännande. Undan för undan får man veta vad som hände den där sommaren, och vilka händelser som ledde fram till Sophies försvinnande. Dels är det den nutida Francesca som berättar, i form av ett slags inre "samtal" med Sophie. Dels får man också ta del av en dagbok, som Sophie skrivit. Under berättelsens gång tycker jag mig ana lösningen på gåtan. Delvis fick jag rätt. Men jag blev ändå totalt överraskad av den oväntade vändningen, som Claire Douglas bjuder på. Jag tyckte boken var mycket spännande och hade svårt att lägga den ifrån mig.



fredag 18 augusti 2017

Toner i natten

Håller du på att renovera ditt hus? Tycker du att det kan kännas lite övermäktigt ibland? Då ska du passa på att ta en paus och läsa Toner i natten. Jojo Moyes bok ger helt klart perspektiv på det mesta vad gäller renoveringsarbete. Helen Ljungmark har gjort översättningen till svenska.


Omslag: Sara Acedo.

Isabel är professionell violinist och äger en mycket dyrbar fiol att spela på. När hon förlorar sin älskade make i en tragisk bilolycka ställs hon ensam med de två barnen och försörjningen av dem. Sorgen gör henne emellertid ganska passiv. Eftersom maken dessutom var den som tog ansvar för alla praktiska ting i deras privatliv, känner sig Isabel mycket vilse i tillvaron som änka. Under hela äktenskapet lät Isabels make henne få ägna sig helt åt sin passion – musiken. Den femtonåriga dottern får många gånger agera vuxen nu när fadern inte finns mer. Den yngre sonen har gått in ett tillstånd av tystnad sedan fadern dog.

Dessvärre står det snart klart att familjen står på ruinens brant och måste förändra sin livsstil ganska radikalt. Då ärver Isabel ett stort, gammalt hus långt ute på den engelska obygden. Hon bestämmer sig för att sälja den flotta Londonvåningen och flytta med barnen till landet, trots framförallt dotterns protester.

Huset visar sig dock vara mycket nedgånget och i stort behov av omfattande renovering. Isabel tar tacksamt emot den hjälp hon erbjuds av grannen, som är snickare. Hon hoppas att de pengar hon fick vid försäljningen av Londonbostaden ska räcka till både renovering och levnadsomkostnader.

Men grannen har i största hemlighet ett elakt syfte med att hjälpa Isabel. Detta är förstås inget den opraktiska Isabel anar, trots att snickaren "kommer på" allt fler fel som behöver åtgärdas på huset. Rena rama mardrömmen för någon som varken vet hur man ska ta hand om ett hus eller sin egen ekonomi. Efter några månader av ändlösa reparationer står Isabel på ruinens brant igen. Dottern får ett utbrott och tycker att mamman borde sälja den älskade dyrbara fiolen för att lösa problemen.

Toner i natten berättar om en opraktisk kvinnas utveckling från passiv drömmare till en praktisk familjeförsörjare. Dessutom hur hon inledningsvis klamrar sig fast vid minnet av den döda maken, men så småningom får perspektiv på äktenskapet. Genom Isabels yrke och passion får läsaren också möta många klassiska musikstycken. Och det där med att få perspektiv på renovering då? Jo, jag lånar några ord från musikens värld för att avslöja att renoveringen genomgår ett slags "crescendo", som övergår i en "furioso forte fortissimo" innan den avslutas i en "subito final". Mer än så tänker jag inte avslöja! ;-) Läs boken – den är väldigt bra!



måndag 14 augusti 2017

Blybröllop

Sara Paborns böcker läser jag gärna och med stor behållning. Så var det också med Blybröllop.




Bibliotekarien och bokälskaren Irene Husvig är sedan 39 år gift med kabeldragaren Horst. Tillsammans har de två barn, som nu är vuxna. De bor i det hus som stod nybyggt och färdigt precis lagom samma vecka som de gifte sig en gång i tiden. Bröllopet stod i februari, trots att Irene nog gärna velat ha det i en vackrare månad. Men Horst har alltid varit praktiskt lagd och hade räknat ut att det blev bäst att gifta sig precis lagom till att huset var klart. Så långt ger de båda intryck av att vara som vilket medelålders par som helst.

Irene har alltid tyckt mycket om att förlora sig i böckernas värld. Som ung drömde hon mycket om vad livet kunde föra med sig. Men hennes väninna varnade henne. Om hon ställde för höga krav på hur hennes tilkommande skulle vara, skulle hon aldrig bli gift. När så den stilige Horst kommer i hennes väg, ser Irene det som att han skulle kunna vara god nog trots att de inte har så mycket gemensamt.

Äktenskapet blir inte som Irene föreställt sig. Undan för undan blir hon och hennes intressen bortträngda. Hennes lilla läsvrå på vinden tar Horst helt sonika över. Där installerar han dyrbar hi-fi-utrustning och ägnar åtskilliga timmar åt att lyssna på musik. Eller rättare sagt, till sist handlar det bara om att lyssna på en enda låt. Referenslåten. Den spelar han om och om igen för att kallibrera och ställa in alla sina dyrbara delar i anläggningen. Under tiden får Irene sköta hushållet och därefter gå ner till sin nya "läsvrå" i källarens pannrum om hon vill läsa. Horst utrycker sig alltid väldigt sarkastiskt om sin hustrus intressen och glädjeämnen.

Därför är det kanske inte så konstigt att Irene, efter nära 40 års samvaro med en sådan man, plötsligt ser nya "möjligheter", då hon hittar gamla gardintyngder av bly i källaren. Hon, som aldrig trott sig om att vara kunnig i naturorienterande ämnen, skaffar och slukar mängder med böcker om kemi i allmänhet och blyförgiftning i synnerhet. Kan man förgifta någon med bly och komma undan med det?

Sara Paborn har skrivit en bok som både underhåller och ger tankeställare. På ett sätt är det lite synd att hon låter Irene berätta utifrån ett bakåtblickande perspektiv. Det gör att man som läsare redan från början vet hur det går med blyförgiftningen. Mer spänning hade det blivit med en kronologisk berättelse, för då hade läsaren hållits på sträckbänken på ett annat sätt. Men trots detta är boken mycket läsvärd, tycker jag. Det är hemskt att Irene har haft det så dåligt under sitt äktenskap, men det är också ruggigt att hon ser en förgiftning som enda möjliga utvägen. En god och underhållande skröna är Blybröllop i alla fall.



måndag 7 augusti 2017

5 x Hédi Fried

Hédi Fried, som överlevde Hitlers försök att förinta judarna under andra världskriget, har skrivit fem mycket viktiga och läsvärda böcker om sitt liv. De heter Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv, Livets pendel samt sist men inte minst Frågor jag fått om Förintelsen.



I Skärvor av ett liv får man möta den lilla Hédi i hennes tidiga barndom och följa henne upp till ungdomsåren. Det är när hon är en ung vuxen, som katastrofen inträffar i krigets elfte timme. Då får tyskarna "tillträde" till hennes trakter i Transsylvanien och steg för steg försämras situationen för judarna. Till sist blir de tvingade bort från hemtrakten och förda till förintelselägren i Polen. Den övergripande historien om detta känner nog många väl till. Men att "lära känna" någon, vars liv ställs på ända så brutalt, är en helt annan sak än att lyssna till en lärares historieundervisning. Genom att läsa Hédis berättelse om sitt liv, får man en helt annan inblick i vad som hände då. Hon är på samma gång ett vittne och en som upplevt fasorna, hungern och förödmjukelsen i Hitlers arbets- och förintelseläger.



Livet tillbaka skildrar en överlevandes tid vid befrielsen och vidare in i ett nytt liv. Hédi har här gett huvudpersonen namnet Hanna Haller, men skildrar hennes liv med inspiration från sitt eget. Denna bok är om möjligt ännu mer intressant än den första. För i någon mening är det lätt att tro att befrielsen ledde till ett nytt gott liv och sedan "levde de alla lyckliga". Men de som upplevde förintelsen har alla sina bördor att bära. Att försöka bygga ett nytt liv efter ett sådant trauma är inte lätt. Genom Hédis vittnesmål får man en viktig inblick i hur det kunde vara att försöka påbörja sitt nya liv i skuggan av det som hänt.



Ett tredje liv är en bok, som måste vara mycket intressant att läsa för den som i sitt arbete eller av andra skäl möter människor med traumatiska upplevelser i bagaget. På äldre dar utbildade sig Hédi till psykolog – det var ett sätt för henne att ta revansch på den förlorade möjligheten att utbilda sig i ungdomen. I denna bok berättar Hédi om sitt viktiga arbete med att ge stöd åt andra, som överlevt förintelsen. Det är mycket intressant att följa hennes tankegångar för att skapa andrum och mötesplatser för dessa människor, som alla har haft det så tufft. Inte alla vill tala med en psykolog. Då gäller det att möta och ge stöd på det vis som kan vara lämpligt för individen.



Livets pendel är en sorts memoar- och funderingsbok. Det är en mycket intressant sådan. Hédi beskriver olika händelser i sitt liv och funderar kring både dem och de erfarenheter hon skaffat sig genom livet. Händelserna berättas inte i kronologisk ordning. Jag tyckte att detta sätt att berätta och dra sig till minnes är mycket tankeväckande – ett mycket bra sätt att berätta om sitt liv.



Hédi har ägnat många år åt att föreläsa om sitt liv och sina erfarenheter av förintelsen. Hon vill inte att vi som är yngre ska glömma vad som då skedde. Om allt faller i glömska finns risken att historien upprepar sig. I boken Frågor jag fått om Förintelsen visar Hédi vilka frågor hon fått under årens lopp på sina föreläsningar. Det är intressant både att se vilka frågor ungdomarna i publiken ställt och vilka svar de fått. Det är också rörande att se att ungdomarna tagit intryck av Hédi och att de lovat henne att hennes berättelse inte ska falla i glömska.

Detta är fem mycket viktiga böcker. Sätt några av dem i händerna på ungdomar. Läs dem om du arbetar med människor, som råkat ut för svåra händelser. Använd dem för att lära dig av historien. Tillsammans kan vi hjälpas åt för att Hédis upplevelser inte ska falla i glömska.



söndag 6 augusti 2017

SelmaStories

En intressant hemsida för bokälskare är SelmaStories. Där hittade jag den roliga texten "Jane Austen för dummies" inför 200-årsdagen av nämnda författarinnas död. Sidan innehåller mycket mer än så. Där finner du allt från klassiska författarintervjuer till boktipslistor av olika slag. Dessutom bjuder författarna på mer personliga tips. Det kan gälla resmål eller träning och hälsa, för att bara nämna ett par saker. Läsvärda artiklar, chans att smygläsa aktuella titlar eller lyssna på SelmaStories egen podcast erbjuds också. SelmaStories verkar vara en sida väl värd att återvända till många gånger.


Selma Lagerlöf. Porträtt målat 1908 av Carl Larsson.

Om du vill kan du registrera dig för att få nyhetsbrev och erbjudanden på SelmaStories genom denna länk. Bjuder du dessutom in dina vänner, så kan du få en pocketbok gratis. Klickar du på just "min länk", så har jag chansen att få en bok. Ja, visst är det en pocketbok, och du som följt min blogg länge vet vad jag tycker om pappersböcker i allmänhet och pocketböcker i synnerhet. SelmaStories vill gärna ha kontakt med sina läsare, så jag tänker givetvis föreslå att de utökar erbjudandet till att även gälla eböcker. ;-)



tisdag 25 juli 2017

Sopperokvartetten ...

... är en serie böcker, som du bara inte får missa! Ann-Helén Laestadius har skrivit fyra böcker om Agnes och hennes sökande efter sin samiska identitet. Men det är inte bara sitt samiska ursprung, som hon funderar på. Livet som tonåring är inte alltid lätt, när så mycket händer i kropp och knopp. Så är det ju oavsett vilket ursprung man har. Böckerna vänder sig till de yngre tonåringarna, men ärligt talat hade jag minst lika stor behållning av dem, fastän jag lämnat tonåren för länge sedan. Att de kan passa för så många olika åldrar, tycker jag är ett riktigt gott betyg.


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

De fantastiska böckerna om högstadietjejen Agnes måste läsas i tur och ordning. Den första heter Sms från Soppero, och du kan läsa vad jag tyckte om den genom att följa denna länk. Bok nummer två i serien är Hej vacker, och den börjar verkligen rafflande. Någon skriver ett mystiskt brev till Agnes. Avsändaren i Soppero vill ha hennes hjälp med att lösa en gammal familjegåta. Men Agnes mamma anar oråd när hon ser brevet. Agnes får därför inte brevet omedelbart. När det väl kommer i Agnes händer, och när hennes mamma får klart för sig vad som håller på att hända, blir mamman utom sig av oro. Agnes är på väg rakt ut till ett mycket farligt område i skogen utanför Soppero! Vem har lockat ut Agnes dit? Och varför? Hej vacker är verkligen spännande. Dessutom får man såklart även veta mer om hur det går för Agnes och Henrik – den unge samen, som hon träffade i första boken. Planen är att Agnes ska tillbringa nästan hela sommarlovet i Soppero. Det ser hon förstås fram emot av många skäl. Inte minst för att finna sig själv som same. Och så har hon ju Henrik och kusin Kristin också.


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

Ingen annan är som du är namnet på den tredje boken om Agnes. Det har hunnit gå halvannat år, och till Agnes stora fasa har Henrik gjort slut. Hon har egentligen inte fått någon tydlig förklaring på varför. Därför målar hon i sina mörka stunder upp alla möjliga skäl. Henrik har ju börjat på gymnasiet i Kiruna, och har säkert mött många nya intressanta människor, inte minst andra tjejer. Hur ska hon någonsin kunna åka till Soppero igen? På samma gång har Agnes också annat att kämpa med. Hon har äntligen fått börja läsa samiska i skolan, och det är inte alldeles lätt. Särskilt inte som hon går på samiska tillsammans med en supersnygg kille, som kallas Jåke. Men Jåke verkar vara både surmulen och hemlighetsfull. Han kan däremot samiska riktigt bra, till Agnes förtret. Ett glädjeämne för Agnes är att hon blir antagen till det samiska konfirmationslägret, som hålls i början av sommaren. Hennes jämnåriga kusin Kristin ska också dit. Lägret är viktigt för de samiska ungdomarna, och de ser mycket fram emot det. Men Agnes är ändå lite orolig. Ska hon lyckas bli accepterad som same på riktigt bland de andra samerna? Och kommer hon någonsin att få en vettig förklaring från Henrik?


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

Efter konfirmationslägret i början av sommaren åker Agnes hem till Solna. Henrik ska resa till Stockholm för en kort tid, och nu har Agnes chansen att visa honom sitt Solna. Detta går inte precis så som hon tänkt sig. En av hennes tjejkompisar försöker lägga an på honom, och själv verkar han inte trivas särskilt bra i storstaden. Strax innan skolorna ska börja igen bestämmer sig konfa-ungdomarna för att ha en återträff i Soppero. Agnes reser dit och upptäcker att saker förändrats på något subtilt vis. Jåke, som deltog i lägret, har bott i Soppero hela sommaren, men nu verkar han förändrad. Den skarpögda Agnes upptäcker Jåkes hemlighet. Men hon upptäcker också att Henrik inte är riktigt så rakryggad som hon kanske förväntat sig. Frågan är om hon kan få honom att ändra attityd. Hitta hem är den sista boken i serien om Agnes. Den är mycket gripande, och jag hade verkligen svårt att lägga den ifrån mig. Här gäller det inte bara Agnes eget känsloliv, utan Ann-Helén visar även på en annan slags svårighet i den samiska byn – en svårighet, som kan upplevas på ett likartat sätt vilket mindre samhälle man än växer upp i.

Ann-Heléns alla berättelser om Agnes har verkligen fångat mig! Jag kunde inte låta bli att sluka böckerna, en efter en. De är så välskrivna och jag blev verkligen engagerad i Agnes och hennes liv. När man läser en serie böcker, som är så bra och gripande, blir det så sorgligt när man är klar med sista boken. Agnes och hennes vänner blev så levande för mig, och när sista raden var läst funderade jag mycket på hur framtiden skulle bli för dem alla. Jag tycker absolut att du ska läsa böckerna om Agnes, oavsett om du är tonåring just nu eller om det var länge sedan du var det.


Ann-Helén Laestadius.
Fotograf: Sofia Runarsdotter.

Jag vill också gärna påminna om Ann-Heléns fina sommarprat. Lyssna gärna på det, om du missat det. Du hittar det på Sveriges Radios hemsida. Ann-Helén är aktiv på Twitter. När jag blev nyfiken på om det finns någon samisk bloggare, ställde jag frågan till henne där. Då tipsade hon om ett Instagram-konto, som fungerar som stafettkonto, och heter Mitt Sápmi. Där publicerar unga samer bilder från sin verklighet och berättar om sin vardag. Att läsa där är verkligen både lärorikt och intressant. Som sydsörlänning får jag en helt ny bild av hur det är att vara same idag. Just nu har kontot "semester", men det gör inget, för då kan man "läsa ifatt" de gamla publiceringarna.



tisdag 18 juli 2017

Idag är det 200 år ...

... sedan Jane Austen lämnade jordelivet. Även om hon dog alldeles för ung, endast 41 år gammal, så har hennes romaner verkligen blivit odödliga. Vi är nog många runt hela jorden som läst och läst om hennes böcker.


Jane Austen.

Mycket har också blivit skrivet om Jane Austen och hennes liv. Med anledning av årsdagen av hennes död har Svenska Dagbladet publicerat en mycket läsvärd text. Du får heller inte missa "Jane Austen för dummies" som är publicerad på SelmaStories.

Vill du förgylla din semester, kan du besöka Jane Austen-utställningen på Skoklosters slott. Utställningen heter Jane Austens värld och pågår fram till den 1/10.

Givetvis finns Jane Austens böcker utgivna som eböcker. Genom länkarna finner du Förnuft och känsla, Stolthet och fördom, Emma, Northanger Abbey och Övertalning. Tyvärr saknas Mansfield Park. Till hösten kan alla Jane Austen-älskare se fram emot att få ta del av hennes korrespondens. Då kommer Jane Austens brev, även den som ebok. Den kommer jag självklart att läsa!



fredag 14 juli 2017

Näktergalen

Bokcirkeln, som jag försöker delta i så ofta det går, läste i våras den gripande boken Näktergalen. Jag kunde tyvärr inte vara med i diskussionerna, men om du vill läsa vad de andra tyckte om boken så finner du deras tankar här: Millas Hälsoblogg och Bokmumriken. Näktergalen är skriven av den amerikanska författaren Kristin Hannah och är översatt till svenska av Micka Andersson.


Omslag: Elina Grandin.

Två systrar växer upp under ganska olika förhållanden i Frankrike under första halvan av 1900-talet. Tio år skiljer dem åt. Gemensamt för dem är att deras mamma dog och att pappan inte riktigt klarade av att ta hand om dem. Han lämnade dem helt enkelt till sin syster. När läsaren träffar dessa båda systrar är de vuxna och andra världskriget är ett faktum.

Vianne är äldst. Hon har hunnit gifta sig och bilda familj. Till hennes stora sorg måste hennes make ge sig ut i kriget. Lillasyster Isabelle har hunnit bli 19 år. Hon när en het längtan att få göra en insats av något slag i kriget. Exakt vad vet hon inte inledningsvis. Till Isabelles förtret skickar fadern ut henne på landet, till den by där Vianne bor i familjens gamla släkthus. Han anser att hon bör vara i säkerhet där, nu när Frankrike ockuperats av tyskarna. Han deltog i första världskriget och vet vad ett krig för med sig.

De båda systrarna har inte bott tillsammans på många år. Att försöka göra det nu, i vuxen ålder, är lättare sagt än gjort. Särskilt som de tycks ha olika åsikter om hur man bör förhålla sig till ockupationsmakten. Saken drivs till sin spets då en tysk officer ska bo hemma hos dem. Isabelle visar sin avsky mer eller mindre öppet, medan Vianne vill försöka göra det bästa av saken och vara vänlig mot tysken. Isabelle står till sist inte ut med situationen. Hon beger sig på farliga och olagliga vägar mot Paris igen. Med sig i bagaget har hon sin nyvunna kontakt med motståndsrörelsen. Nu ska hon väl äntligen få göra något gott för sitt land! Under tiden kämpar Vianne på där hemma, men det är inte lätt. För sent inser hon att en enkel förfrågan om vilka som är judar och kommunister på hennes arbetsplats, leder till att dessa stängs av och senare hämtas till ett okänt öde.

Näktergalen är en gripande och spännande bok, som särskilt mot slutet var svår att lägga ifrån sig. Jag reagerade dock på vissa saker. Den amerikanska anknytningen förstod jag inte. En av huvudpersonerna begav sig uppenbart till USA efter kriget, men orsaken till detta framkommer inte alls. Hela denna koppling känns bara onödig – som om amerikanska läsare behöver en sådan för att över huvudtaget bry sig om att läsa boken. Storasyster Vianne kallas Vi av sina närmaste. Jag undrar om man verkligen förkortade namn på detta sätt i 1940-talets Frankrike. För mig känns ett sådant smeknamn mer anglosaxiskt. Men jag kan ha fel. Till sist tycker jag att scenen där Isabelle först får kontakt med motståndsrörelsen känns lite naivt skildrad. Jag undrar om det är författarens fria fantasier att det skulle ha gått så "enkelt" att få in en fot i en så pass utsatt och jagad grupp människor. Jag inbillar mig att deras verksamhet var omgärdad av betydligt större sekretess och försiktighet. Jag låter kanske väldigt negativ nu. Boken är trots allt spännande, gripande och tänkvärd. Man kan verkligen fundera på hur man själv skulle reagera eller göra i vissa situationer, som huvudpersonerna råkar ut för. Vill du läsa en bok, som kan bli en sträckläsningsbok nu under semestern, kan detta vara en bok för dig.



onsdag 12 juli 2017

Sms från Soppero

När jag lyssnade på Ann-Helén Laestadius sommarprat väcktes min nyfikenhet på hennes böcker. Jag hade redan läst den Augustprisbelönade Tio över ett med stor behållning. Men jag fick upp ögonen för hennes tidigare utgivna titlar. Eftersom de är skrivna som en serie, inledde jag med den första; Sms från Soppero.


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

Trettonåriga Agnes bor i Solna och är väl som tjejer i den åldern brukar vara. Hon har en bästa väninna, som hon delar allt med. Hon spelar fotboll. Killar har blivit intressanta att fundera på, men någon pojkvän har Agnes ännu inte. Men en sak skiljer Agnes från hennes jämnåriga – hennes mamma kommer från Soppero och är same. Eftersom mamman inte talar samiska vare sig hemma eller vid besök i Norrland, har nog Agnes inte funderat så mycket på saken hittills. Men nu när hon börjar bli äldre har hon fått ett nyfunnet intresse för sin bakgrund. I smyg försöker hon lära sig samiska. En dag får hon dessutom ett sms skrivet på detta språk. Det visar sig komma från en jämnårig kille i Soppero. Efter lite luskande och kontakt med kusinen Kristin, som också bor i Soppero, förstår Agnes vem det är som kontaktat henne. Han heter Henrik och ser riktigt snygg ut. De fortsätter att hålla kontakten, och plötsligt ser Agnes kommande besök hos släktingarna i Norrland ut att bli riktigt pirrigt.

Ann-Helén har skrivit en mycket bra bok, som handlar om både de första trevande stegen in i vuxenlivet och att finna sin egen bakgrund och sina rötter. Med fin fingertoppskänsla och stor medkänsla beskriver Ann-Helén hur Agnes funderar på sig själv, sina känslor och på sin "plats" i världen. Som läsare blir man snabbt engagerad i Agnes och lever sig in i hennes dilemma; är hon verkligen en same? Dessutom har hon planer på att avslöja sitt nyvunna intresse för att lära sig samiska; hur kommer hennes mamma att ta det? Det finns trots allt ett tragiskt skäl till att hennes mor inte längre talar sitt modersmål. På samma gång finns intresset för Henrik där, han som är en blivande renskötare och tycker att de samiska traditionerna är viktiga. Sms från Soppero är en fantastisk bok, som passar lika bra för vuxna som för ungdomar. Själv slukade jag den, och kastade mig genast över bok nummer två i serien; Hej vacker.



tisdag 11 juli 2017

Med Andrée mot Nordpolen

Idag är det 120 år sedan ingenjör Salomon August Andrée och hans expedition lyfte med sin vätgasballong Örnen och gav sig iväg mot Nordpolen. Stolta for de iväg från Danskön på Svalbard den 11/7 1897 med målet att bli de första i världen som tagit sig till Nordpolen, men föga anade de då hur hela resan skulle gå.


Bilden är tagen på Flormans ateljé i Stockholm.

Porträttet visar Knut Fraenkel och Nils Strindberg med expeditionsledaren Andrée sittande framför sig innan avresan till Svalbard 1897. Fotografiet är taget i början av maj. Bara fem månader senare var alla tre döda – men omvärlden skulle inte ha en aning om detta förrän 33 år senare.

Det är lätt att både fascineras och förskräckas av berättelsen om denna ödesdigra och mytomspunna nordpolsexpedition. Eftersom det dröjde så länge innan expeditionens öde upptäcktes, blev det en sensation då dess tre medlemmar och deras utrustning, dagböcker och fotografier återfanns 1930. Redan samma år kom den första boken om expeditionen ut. Den heter Med Örnen mot polen, och baseras på de gamla dagböckerna. Du hittar den alldeles gratis som ebok hos Litteraturbanken.

Sedermera kom det ut många fler böcker om Andrée och hans expedition. Dessa är skrivna ur olika perspektiv. De böcker jag har läst, finner du på min samlingssida om Andréeexpeditionen. Där hittar du också länkar till annat som rör detta ämne, till exempel ett besök på Grenna Museum, gamla fotografier och Bea Uusmas sommarprat.

Synen på Andrée och hans initiativ till denna expedition har varierat under årens lopp. Men oavsett vad man har för åsikt, tycker jag att de tre herrarna förtjänar en liten tanke idag, på årsdagen av deras avfärd.



måndag 10 juli 2017

Manglade dukar och vikta servetter

Tycker du om antika möbler och heminredning? Då har jag ett perfekt boktips för dig. Ewa Klingberg har skrivit den mysiga berättelsen Manglade dukar och vikta servetter.


Omslag: Emma Graves.

Felicia står efter sin skilsmässa ensam med ett hus. Det handlar inte om en liten villa, utan en hyresfastighet belägen i Huskvarna. Den före detta maken fick alla möblerna medan Felicia själv valde att behålla fastigheten, där de hade en gemensam lägenhet. Inledningsvis tycker hon nog att hon tagit sig vatten över huvudet. Men när hon pö om pö lär känna sina hyresgäster, inser hon att hon har ett ansvar för att se till att de kan få bo kvar. Om inte hon behöll huset, skulle det nämligen säljas till en köpare som ville riva hela rasket.

Men Felicia står helt utan möbler. Av en händelse får hon kontakt med en antikhandlare i Karlshamn. När han får veta att hon bor i en klassisk våning av äldre datum, blir han eld och lågor. Han vill fylla lägenheten med antika möbler för att sedan ta bilder och använda i sin marknadsföring. Felicia ska givetvis få betalt och dessutom får hon behålla de möbler hon vill efter fotograferingen.

Detta låter idealiskt för en som saknar både pengar och möbler. Felicia nappar på erbjudandet, som verkar mycket fördelaktigt. Men alldeles lätt blir det inte. Snart upplever hon hur andra mer eller mindre ockuperar hennes hem, eftersom det dessutom behöver renoveras. I en av de gamla möblerna hittar Felicia och antikhandlaren ett lönnfack. Detta innehåller en väl förborgad familjehemlighet. Tillsammans börjar de nysta i historien, som visar sig ha kopplingar till en av husets boende.

Manglade dukar och vikta servetter är en både spännande och trevlig berättelse, som kan passa perfekt i hängmattan i sommar. Läsaren får parallellt med Felicias historia lära känna en ung tjänsteflicka i 1800-talets Karlshamn. Givetvis har hon något med det hemliga lönnfacket att göra. Lägg därtill en hel del kärleksförvecklingar, både i nutid och dåtid, så har du en god berättelse, som det är svårt att släppa. Jag, som under några år bodde på småländska höglandet, tycker dessutom att det är riktigt roligt att Huskvarna får vara i händelsernas centrum.



onsdag 5 juli 2017

Sommar med Ann-Helén Laestadius

Jag lyssnar sällan på sommarpratarna. Men i fredags gjorde jag ett undantag. Då var det nämligen Ann-Helén Laestadius tur att prata. Och det gjorde hon verkligen med den äran!


Ann-Helén Laestadius. Fotograf: Mattias Ahlm, Sveriges Radio.

Ann-Helén har skrivit boken Tio över ett, och vunnit Augustpris för den. I boken berättar hon om en ung människas upplevelser av att bo i Kiruna. Gruvdriften har lett till att hela samhället måste flytta. Genom Majas oro över både flytten och sprängningarna i gruvan får läsaren både kunskap om, och en känsla för, hur flytten drabbar Kirunaborna. Det är en mycket bra, välskriven och läsvärd bok. Vill du veta mer om mina tankar om den, finner du dem genom denna länk.

I sitt sommarprat berättar Ann-Helén mer om gruvans konsekvenser för Kiruna och sina egna känslor inför den flytt som redan nu pågår för fullt. Hon pratar också både intressant och gripande om samerna och deras öde. Mina tankar gick till Maja Hagermans bok Käraste Herman – en bok som berörde mig starkt. Genom Ann-Helén fick jag nu en inblick i hur samerna själva upplevde diskrimineringen och vilka konsekvenser den har fått för flera generationer. Det var mycket gripande att höra hur Ann-Helén saknade sitt språk och därmed inte kunde prata med sin morfar. En annan sak jag fängslades av var stolen och dess viktiga roll.

Jag har blivit väldigt nyfiken på Ann-Heléns övriga böcker nu. Jag kommer att kasta mig över Sms från Soppero inom kort! Därefter kan man läsa Hej vacker, Ingen annan är som du samt Hitta hem. De handlar alla om sametjejen Agnes och hennes sökande efter identitet och rötter.

Har du inte lyssnat till Ann-Heléns sommarprat, tycker jag verkligen att du ska göra det! Du finner det på Sveriges Radios hemsida. Ta reda på den där stolens betydelse!



torsdag 29 juni 2017

By Book or by Crook

Gillar du böcker, läsning, bibliotek, Jane Austen, katter, fyrar och inte minst en god deckargåta i stil med Agatha Christies deckarnötter? Vill du kanske rentav uppleva alla dessa saker i en och samma berättelse? Då vet jag en bok som skulle passa utmärkt för dig. Den heter By Book or by Crook och är skriven av Eva Gates. Namnet är en pseudonym för den kanadensiska deckarförfattaren Vicki Delany. By Book or by Crook är första delen i en serie som kallas The Lighthouse Library Mysteries. Tyvärr finns de här böckerna inte översatta till svenska, men de är inte svåra att läsa på engelska.




Precis som namnet på deckarserien antyder, så har man alltså skapat ett bibliotek i en fyr. Själva fyren, Bodie Island Lighthouse*, är dessutom i alla högsta grad aktiv – om än automatiserad så som alla aktiva fyrar är nuförtiden. Den unga bibliotekarien Lucy behöver "starta om" sitt liv. Hon mer eller mindre flyr från de sociala kraven i Boston och sitt gamla arbete på anrika Harvard Library. Hon får bo hos sin moster i Outer Banks och genom sin släkting får hon till sin stora lycka chansen att arbeta i fyrbiblioteket. Det finns till och med en liten tjänstebostad åt henne i fyren.

Strax efter att Lucy börjat på sitt nya arbete skall en alldeles speciell utställning invigas. Det är nämligen så att chefsbibliotekarien lyckats få låna en unik och komplett samling av Jane Austens titlar som förstautgåvor. Gissa om det är många litteraturintresserade som bara väntar på att få se dessa böcker!

Innan allmänheten får tillträde till samlingen avhålls en invigningsfest för särskilt inbjudna. Bland dessa finns till exempel den dryge ordföranden i biblioteksstyrelsen. Redan under festens mingel kan man ana att det finns kontroverser bland somliga inbjudna. Festen avlöper inte riktigt som tänkt, för plötsligt hittas styrelsens ordförande mördad i just det rum som reserverats för Jane Austen-utställningen. Bara en stund innan har han grälat med bibliotekschefen. Det är dessutom hon som hittar honom död. Till Lucys stora förvåning är nu hennes nya chef huvudmisstänkt. När sedan de dyrbara förstautgåvorna försvinner, en efter en, är katastrofen ett faktum. Polisen tycks bara få än mer vatten på sin kvarn. Frågan är om Lucy och hennes kollegor kommer att kunna lösa gåtan – de är alla tre övertygade om sin chefs oskuld.


Verklighetens Bodie Island Lighthouse.
Fotograf: Pete. Bild via Wikipedia.

Som ni kan se är detta verkligen en nöt i bästa Agatha-stil. Mordet sker vid en sluten tillställning med ett visst antal inbjudna gäster på plats. Vem kan vara den skyldige? Lucy kämpar på med både gåtan och att etablera sig på orten. Läsaren får dessutom veta en del om hennes tidigare liv och varför hon "flydde" från Boston. Det kan emellanåt vara lite ensamt och kanske smått skrämmande att bo på egen hand i en fyr. Särskilt som en viss person, som hyser agg mot Lucy, gärna sprider ut små historier om människor som förolyckats i fyren. Lucy har dock sällskap av fyr- och bibliotekskatten. Det blir dessutom han som hjälper Lucy då det hettar till och mördaren plötsligt är ute efter även henne. Jag tyckte verkligen om den här boken och kommer att läsa fler delar i serien så småningom. By Book or by Crook kan passa utmärkt som semesterläsning för dig som vill ha en både spännande och charmig liten deckarnöt att grunna på i hängmattan.




*I verklighetens Bodie Island Lighthouse finns vare sig bibliotek eller någon personalbostad. Men fyren finns och används aktivt. Detta påpekar författaren i inledningen.

måndag 26 juni 2017

Just nu funderar jag på ...

... varför inte den här lockande boken finns som ebok.


Vilket vackert omslag!

Den verkar vara både spännande och intressant. Läs gärna vad mor och son tyckte om Kryp på bloggen Med näsan i en bok. Den är en bok för barn, men kan säkerligen läsas med stor behållning även av ganska gamla "barn", som till exempel jag då. Så här presenterar förlaget boken:
"Under mystiska omständigheter försvinner Darkus Cuttles pappa från sitt forskarjobb på Naturhistoriska Museet. Borta utan ett spår, och från ett låst rum! Darkus måste flytta in hos sin excentriska farbror Max. De nya grannarna Humphrey och Pickering är två galna kusiner vars lägenhet kryllar av skalbaggar. Skalbaggar som visar sig vara allt annat än vanliga. En fartfylld bladvändare för alla som älskar spänning och äventyr!"
Frågan är om Opal tänker ge ut Kryp som ebok eller om jag blir tvungen att läsa den som pappersbok. ;-)



söndag 25 juni 2017

Ett eget hörn ...

... att läsa och skriva i – det har jag nu!


Fotograf: Bokskorpionen.

Litet, men naggande gott! :-)



lördag 24 juni 2017

Allt jag önskade

Lucy Dillons böcker har jag slukat så fort de kommit ut. Hon är verkligen duktig på att skriva feelgood-romaner. Därför var det förstås självklart att jag skulle kasta mig över hennes senaste titel då den kom ut i våras. Den heter Allt jag önskade och är översatt till svenska av Ann Björkhem.


Omslag: Anna Henriksson.

Caitlins äktenskap är på upphällningen. Hennes make får ett nytt arbete långt hemifrån och när Caitlin vägrar flytta med är det droppen. Hon vill inte rycka upp barnen med rötterna och hon vill ogärna lämna det charmiga lilla hus hon ärvt av sin mormor. Maken flyttar och arrangerar så att han kan få träffa barnen varannan helg i sin syster Evas bostad i Longhampton. Denna ort ligger ungefär halvvägs mellan hans nya bostad och Caitlins lilla hus.

Barnens faster, Eva, har dock sina egna bekymmer. Hon blev änka efter en stor TV-kändis för ett par års sedan och har sedan dess kämpat med att komma på fötter igen. Som tur är har hon två charmiga mopsar, Bumble och Bee, som ser till att hon kommer ut. De här hundarna kommer att att få stor betydelse även för Caitlins barn. Den yngsta, 4-åriga Nancy, tror nämligen att det är hennes fel att pappa har flyttat. Hon förändras och är inte längre den levnadsglada lilla flicka hon en gång var. Hon slutar till och med att tala med andra människor. Men det finns en som har Nancys förtroende – mopsen Bumble.

Vad vore fiktiva Longhampton utan sina hundar? Och vad vore Lucy Dillons feelgood-romaner utan hundarna? Lägg därtill relationsbekymmer, denna gång i form av Caitlins spruckna äktenskap, och Evas försök att skapa ett nytt liv efter makens död samt inte minst oron över ett litet barns välmående. Det enda jag möjligen saknar i just denna Lucy Dillon-bok är att Longhampton och dess övriga invånare inte får så stor plats. Normalt sett brukar en och annan huvudperson ur tidigare böcker skymta förbi, vilket jag tycker är kul. Dramatiska händelser finns det dock gott om, och gillar du Lucy Dillons böcker bör du inte missa Allt jag önskade.



fredag 23 juni 2017

Glad midsommar!

En trevlig midsommar vill jag passa på att önska genom att visa den här somriga bilden.


Fotograf: Bokskorpionen.

Så här trevlig utsikt har jag numera från min "uteläsplats". Inte helt fel! Boken som skymtar på läsplattan är Näktergalen, skriven av Kristin Hannah. Den är utläst nu och mina tankar om den kommer i ett annat inlägg.

Glad midsommar!
önskar



torsdag 22 juni 2017

Téléphonez-moi: La revanche d’Écho

Vet du vad en teatrofon var? Inte? Det visste inte jag heller förrän jag läste en väldigt intressant artikel i Svenska Dagbladet.


Teatrofonen illustrerad i
Le Magasin pittoresque 
1892.

Fransmannen och uppfinnaren Clément Ader uppfann teatrofonen på 1880-talet i Paris. Det var en uppfinning som lät människor avnjuta en teaterföreställning på annan plats än just teatern. Via telefonlinjen kunde de höra hela föreställningen. Det måste ha varit en fantastisk apparat på sin tid! Systemet med denna medhörning av teater- och operaföreställningar användes ända fram till början av 1930-talet.

Detta och mycket mer om telefonen och dess roll i kulturen kan man läsa om i boken Téléphonez-moi: La revanche d’Écho, berättar artikelskribenten i Svenska Dagbladet. Boken är skriven av litteraturforskaren Frédérique Toudoire-Surlapierre efter studier på området. Jag blev verkligen väldigt nyfiken och intresserad av att läsa denna bok. Dessvärre är den ännu inte översatt till svenska, såvitt jag vet. Därför hamnar den självklart på listan för önske-eböcker. Läs gärna den intressanta artikeln! Där beskrivs telefonens roll i olika litterära verk. Själv håller jag tummarna för att boken översätts till svenska så att jag kan läsa mer.



onsdag 21 juni 2017

Swede

När jag gick i grundskolan och på gymnasiet fick man naturligtvis läsa om bland annat andra världskriget på historielektionerna. Såvitt jag minns handlade dessa lektioner främst om hur kriget utvecklades i, och drabbade, Europa. Det är kanske inte så märkligt med tanke på att vi tillhör Europa. Visst omnämndes även att kriget pågick i andra delar av världen, men jag tycker att dessa krigsskådeplatser inte fick särskilt stor uppmärksamhet i undervisningen. Därför var det mycket intressant att läsa boken Swede, som är skriven av Thomas Tynander.


Omslag: Anders Timrén.

"Swede" var det smeknamn som svenskättlingen Emery Lundquist fick då han enrollerades i den amerikanska flottan. Efter grundträningen till sjöman i land, blev han placerad ombord på en jagare med bas i Pearl Harbour på Hawaii. Där befann han sig då Japan anföll denna så viktiga hamn. Emery hade dock tur. Hans jagare klarade sig undan det vansinniga infernot av bomber. Däremot blev naturligtvis fartyget en viktig kugge i det fortsatta kriget i Stilla Havet. Swede och hans medsjömän var ivriga att hämnas sina döda kamrater. Men krig innebär inte bara strider, och strider är verkligen ingen "glamorös hämnd". Långa tider av väntan var minst lika vanligt. Emery bestämde sig i ett tidigt skede för att skriva en hemlig dagbok om sina dagar till sjöss. Sådant var egentligen förbjudet, men Emery lyckades dokumentera sina upplevelser mycket väl.

Thomas Tynander fick förmånen att många år senare intervjua Emery och skriva en bok om honom. Den fick namnet Swede och skildrar inte bara kriget i Stilla Havet. Man får också lära känna Emery och ta del av hans tragiska barndom. Hans föräldrar utvandrade från Roslagen i början av 1900-talet. Men dessvärre höll inte äktenskapet. Vare sig far eller mor ansåg sig vilja eller kunna ta hand om Emery och hans syster. De hamnade på barnhem. Tillvaron där var tuff, men ännu värre blev det då fadern plötsligt får för sig att placera sin då fjortonårige son hos en morbror. I det kärlekslösa hemmet utnyttjas den unge Emery som gratis arbetskraft och han får inte lov att satsa på sin talang som idrottsman. Att ta värvning så fort som möjligt blir en befrielse för Emery.

Thomas Tynander har gjort ett riktigt bra arbete med att nedteckna Emerys levnadsöde. Det handlar inte bara om en intervju. Thomas har dessutom kompletterat med fakta om skeenden och händelser under den här tiden. Allt detta har krävt omfattande research. Att dessutom återskapa dialoger så som de skulle kunna ha sagts är också en konst värd beundran. Swede är en mycket läsvärd bok av flera anledningar. Dels tycker jag att jag lärde mig väldigt mycket om kriget i Stilla Havet och inte minst om hur det var att vara sjöman på den tiden. Dels fick jag även inblick i ett levnadsöde värt att minnas. Emery Lundquist verkar ha varit en enastående personlighet. Trots så oerhört många motgångar både som barn, tonåring och vuxen tycks han ha behållit sitt goda humör och sin omtanke om andra människor. Detta är verkligen något som vi nutida människor skulle kunna ta lärdom av. Jag kan varmt rekommendera denna bok, oavsett om du vill veta mer om kriget om Stilla Havet eller om du vill "möta" och lära känna en fantastisk människa.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...